”Det är ju så i Sverige att vi har väldigt lite lagstiftning. Vi har ingen lagstiftning om hur mycket du måste få i lön, och inte allmänna anställningsvillkor överhuvudtaget. Har du ett enskilt anställningsavtal så kan arbetsgivaren säga upp dig för omreglering. Alltså, har du sex månaders uppsägningstid så kan man säga att ’Nu har du 10 000 i månaden men från och med om sex månader erbjuder jag dig jobb på 5 000. Om du tackar nej, då får du sluta’. Då krävs det ju någon form av regler som skyddar anställningsvillkoren.

I väldigt många länder har man lagstiftning med minimilön. I en del länder, som Finland, har man allmängiltigförklarade kollektivavtal. Då gäller kollektivavtalet i branschen alla, även om de inte jobbar på en kollektivavtalsbunden arbetsplats. Fast de får driva kraven själva då utan hjälp av facket. I Sverige har vi inget sådant. Om vi inte ser till att kollektivavtalen finns på nästan alla arbetsplatser, då kan du bli anställd på vilka villkor som helst. Då skulle vi nog vara det enda landet i västvärlden som inte på något sätt skyddar löntagarna som anses vara de mest utsatta, i den här relationen arbetsgivare-arbetstagare. Så därför blir kollektivavtalet, att det gäller, det blir väldigt viktigt. Och eftersom staten inte ser till att det blir gällande, ja då är det ju fackets uppgift att se till att det blir gällande. Och hur gör man det?

Man begär förhandling som man har gjort med Tesla. Det började man med, tror jag, 2017. Och man har hållit på och gnatat år ut och år in utan något resultat. Till slut får man då varsla om stridsåtgärder. Och har man då inte så många medlemmar, alltså enligt vad IF Metall säger så är ungefär hälften av de anställda medlemmar i Tesla. Men om man inte har så många medlemmar eller man har medlemmar som inte vågar vara med i strejken, och det är dessutom så som Tesla har gjort, tar in strejkbrytare utifrån, som man inte har gjort sedan 30-talet i Sverige, då blir ju den där strejken inte så effektiv. Vad ska man då göra?

Ja, det man kan göra är att begära sympatiåtgärder. Från de som levererar till Tesla. Det kan vara de som städar, de som skickar post, de som på uppdrag av Tesla reparerar bilar. Det kan vara de som fraktar bilarna till Tesla. Och det där är det normala då, för att göra den här primära åtgärden effektiv. Och det där är faktiskt något som är tillåtet. Redan i Saltsjöbadsavtalet 1938 så skrev man in att den här rätten fanns. Och då var det arbetsgivarna som krävde att det skulle in.

Nu har vi ju riksavtal, men då var det så att det var enskilda arbetsgivare som blev utsatta för strejker. Och man slöt företagsavtal och då ville SAF (Svenska Arbetsgivareföreningen) se till att man kunde hjälpa det här enskilda företaget så att de inte behövde betala mer än andra. Och det gjorde man genom att lockouta. Alltså, de som strejkade skulle veta att deras arbetskamrater på firman mittemot också blir av med jobbet. Och det var samma fackförbund som skulle betala deras eventuella strejkersättning. Så det var viktigt för arbetsgivarna då, i syfte att få alla att följa samma avtal. Nu är det tvärtom.

Nu är det facket i precis samma syfte som vidtar stridsåtgärder för att få alla att ställa upp på det avtal som gäller i branschen.

Alltså, det blir lite märkligt för mig när man säger att det här ska vara frivilligt för att det innebär två saker. Det ena är ju att den arbetsgivare som själv är organiserad av kollektivavtal som säger att det ska vara frivilligt, kan man ju säga baktalar sitt eget avtal. De säger att det här usla avtalet som vi har slutit, det ska man inte behöva tvingas leva upp till.

Man kan säga att de här som kommer och inte vill ställa upp på den här modellen, de kommer till ett land och säger att ’Ja ja, ni har ert system, men vi tänker inte vara med på det’. Och det är inte acceptabelt och det är därför konflikterna blir med Toys R Us och med Tesla och de här som av princip inte ska teckna kollektivavtal. Och då säger man, ’Ja men vi har bättre löner’. Ja, det kanske rent av kan vara sant, men de kan ju ändras som jag beskrev. Med uppsägningstiden, det finns ju inget skydd om arbetsgivaren ändrar sig.

Det andra är ju att då säger man, ’Ja ja, vi har lika bra försäkringar’. För det första är det rätt svårt att tränga igenom vad de innebär. Och för det andra så är det så att har du kollektivavtal, så gäller försäkringarna även om arbetsgivaren glömmer att betala avgiften. Har arbetsgivaren en försäkring och inte betalar avgiften, då har man ingen försäkring.

Så det framställs ibland som att det bara är någon slags principfråga. Det är det, men det är också konkreta saker för de som jobbar i det berörda företaget. Och där kan man ju säga att om du är fackföreningsmedlem och betalar flera hundra i månaden, så är det inte riktigt rimligt att säga att ’Jobbar du i det här företaget, då ska vi se till att du får alla förmånerna och skyddet. Men jobbar du i det där företaget, då struntar vi i dig’. Utan det finns ju ett krav på likabehandling. Så de där som jobbar på Tesla, de har samma rätt att få IF Metall att företräda dem som om de jobbar i Volvo eller någon av de här företagen som har avtal.”