Tesla – Röster från en strejk

När IF Metall gick i strejk mot Tesla hösten 2023 skrevs historia. Det blev den längsta strejken i Sverige på 100 år och den första någonsin mot Tesla i världen. I den här utställningen får du möta sex personers röster om strejken som nu utmanar själva grunden för den svenska modellen.

Digitala utställningar

Peter Holgersson. Pontus Andersson och Jerry Isaksson, IF Metall, strejkvaktar utanför Tesla i Norrköping.

Sidor: 1 2 3 4 5 6 7

Strejkvakternas tillvaro

”Det är ju inte så att vi är emot Tesla. Vi är emot att de som jobbar på Tesla som är medlemmar i IF Metall inte kan få arbetsvillkoren och arbetsrätten som vi andra har där vi har kollektivavtal.”

Marie, Strejkvakt

Marie är en av de personer som står som strejkvakter utanför Tesla Service Norrköping, ett servicecenter där flera anställda gått ut i strejk. Strejkvakternas tillvaro är fredlig, namnet till trots. Arbetet går mestadels ut på att prata med människor, både med anställda på Tesla och med personer som bara har vägarna förbi när de rastar hunden. En svårighet kan vara att få personer att förstå vilka man faktiskt strejkar mot.

”Jag vill att de som jobbar i Sverige ska ha kollektivavtal där de jobbar”

Marie är medlem i IF Metall men arbetar på ett annat företag än Tesla. Hon spenderar mycket tid som strejkvakt för att visa solidaritet med de strejkande.

”Jag vet ju att vi har medlemmar som är ute i strejk och som verkligen vill det här. Då står jag upp för de medlemmarna helt enkelt.

Vi gör ingenting egentligen, mot företaget. Det är ju inte så att vi är emot Tesla, vi är inte emot att de har en fabrik här i Sverige. Vi är för den här gröna omställningen med elbilar och grejer. Det är ju jättebra att Tesla skulle vara här i Sverige. Det är inte det vi är emot.

Vi är emot det här att de som jobbar på Tesla som är medlemmar i IF Metall inte kan få arbetsvillkoren och arbetsrätten och allting som vi andra har där vi har kollektivavtal. Den tryggheten det är med ett kollektivavtal.

Allting beror på vad chefen tycker idag, hur vi ska ha det.”

”Från allmänheten har vi bara fått positiva reaktioner”

Peter Holgersson. Eldina Melez, IF Metall.

Eldina Melez är lokal samordnare för IF Metall avdelning 26 Östergötland och hennes arbetssituation påverkas i hög grad av strejken mot TM Sweden. Hon har själv stått som strejkvakt utanför Tesla Service Norrköping.

”I och med att vi har TM Sweden i Östergötland, och i Norrköping finns det en verkstad, så började vi med att prata med våra medlemmar och berättade att vi kommer att gå ut med ett varsel på alla Teslas arbetsplatser i Sverige och för er innebär det att vi kommer att lägga ett varsel, vilket innebär att vi kommer att strejka, och då förväntas ni att strejka med oss, för annars är man strejkbrytare som medlem i IF Metall. Och så förklarade vi lite kring vad det innebär för dem och för arbetsgivarna.

Sen är det ju så att i Sverige idag, när vi strejkar, så står vi där och vi informerar människor, det är både privatpersoner och företagare som åker förbi oss, varför vi står där och varför det är viktigt med kollektivavtal. Så vi hindrar inte fysiskt någon eller några att jobba där eller att åka in på Tesla. Utan vår främsta uppgift är ju bara att informera om varför vi är där. 

Våra förtroendevalda som ställer upp som strejkvakter, de förväntade sig ju också att man ska kunna göra mer. Men vi gör inte det i Sverige, utan vi står där för att synas och för att tala om varför vi står där, varför vi strejkar. Så vi får inte hindra någon fysiskt. Vi kan bara prata med dem och be dem att de ska vända och inte gå in på Tesla. 

Jag har varit med från början där ute och från allmänheten har vi bara fått positiva reaktioner. Folk som bor i området och är ute och promenerar eller går med hunden eller så brukar ju komma förbi tältet för att säga ’hej’ och ’heja er’ och ’vi står bakom er, vi tycker att ni gör det jättebra, det är jätteviktigt’. Vi har bara fått positiva reaktioner från allmänheten.”

Peter Holgersson. Pontus Andersson, strejkvakt, IF Metall

Måste man strejka?

Både ja och nej. Är du medlem i ett fack som går ut i strejk förväntas du delta, men det är också möjligt att vägra. Då är dock risken stor att du blir utesluten ur fackförbundet.

Rätten att få strejka skyddas enligt grundlagen. Om du är medlem i ett fackförbund som är del av en konflikt ska du strejka när förbundet kräver det – men du kan vägra. Att en medlem vägrar strejka innebär att man blir en strejkbrytare, vilket ofta leder till att man blir utesluten ur fackförbundet.

En person som inte är med i facket, en så kallas oorganiserad, har ingen skyldighet att strejka. Däremot kan man välja att delta i strejken om man vill men blir då utan ersättning från såväl arbetsgivaren som fackförbundet.

Vad händer när man strejkar?

Strejk kan låta drastiskt och det kan det också vara, men det finns tydliga regler kring hur det ska gå till. Den anställda går inte till jobbet. Strejkande som är medlemmar i facket får ersättning för lönen genom fackets strejkkassa. Samtidigt pågår aktivitet mellan fackförbund och arbetsgivare för att kunna komma överens.

Innan man strejkar behöver man förvarna sin motpart, det som kallas att ”varsla”. När man varslat innebär det att en strejk kommer bryta ut om inte parterna kommer överens. Varslet om konflikt måste läggas minst sju arbetsdagar i förväg. Parten som varslar skriver en varselhandling, ett sorts grunddokument som beskriver varför varslet läggs och vad det innebär – till exempel strejk.

Strejk är en av flera konfliktåtgärder. Fackförbundet Unionen sammanfattar dessa åtgärder såhär:

Strejk – anställda lägger ner arbetet – det utförs inte

Övertidsblockad – allt övertidsarbete på en arbetsplats stoppas

Lockout – en arbetsgivare stänger ute de anställda från arbetet

Strejk och övertidsblockad är åtgärder som facken kan ta till medan lockout är något som arbetsgivaren kan använda sig av.

Vad är en vild strejk?

När enskilda anställda strejkar på eget bevåg, alltså utan att strejken är beslutad av ett fackförbund, kallas det vild strejk. Då får man inte ersättning från fackets strejkkassa och riskerar att till slut förlora jobbet om den vilda strejken håller på väldigt länge.

Nu för tiden är det ovanligt med vilda strejker men det var betydligt vanligare förr. Bara under år 1975 var antalet vilda eller olovliga strejker närmare 300 stycken.

Sidor: 1 2 3 4 5 6 7


Upptäck alla utställningar på arbetets museum

Vi samlar inte på föremål, utan på minnen och historier från arbetslivet. Människors berättelser är hjärtat i våra utställningar.