Tesla – Röster från en strejk
När IF Metall gick i strejk mot Tesla hösten 2023 skrevs historia. Det blev den längsta strejken i Sverige på 100 år och den första någonsin mot Tesla i världen. I den här utställningen får du möta sex personers röster om strejken som nu utmanar själva grunden för den svenska modellen.
Peter Holgersson. Pontus Andersson och Jerry Isaksson, IF Metall, strejkvaktar utanför Tesla i Norrköping.
Kampen om kollektivavtalen
”Ordet kollektivavtal, det låter lite tvångströja”
Annika Arpfors, Teknikföretagen
Varför blir det så mycket bråk kring kollektivavtalens vara eller icke vara? De blir en konkret manifestation av begreppet ”den svenska modellen”. I den kommer fackförbund och arbetsgivare överens om villkor och löner som hamnar i den överenskommelse som heter kollektivavtal. Kollektivavtalet gäller alla på arbetsplatsen, oavsett om personerna är medlemmar i facket eller inte.
Den svenska modellen, även kallad partsmodellen, har format svensk arbetsmarknad i snart ett sekel. IF Metalls strejk mot TM Sweden visar vilka frågor som blir aktuella när ett företag vill etablera sig i Sverige men utan att rätta sig i ledet och följa de standarder som finns på svensk arbetsmarknad. Åsikterna kring detta går isär.
”Alternativet skulle ju vara mer lagstiftning”
Annika Arpfors är regionchef på Teknikföretagen, en arbetsgivarorganisation med 4500 medlemsföretag. Hon tror att branschvisa kollektivavtal gör Sverige konkurrenskraftigt som land.
”Kollektivavtalen innehåller också snabbfotade tvistelösningsmodeller, som gör att vi i Sverige inte har domstolsprocesser i någon större utsträckning om du jämför med många andra länder. Att vi försöker hantera frågor partsvis tror jag är och har varit en konkurrensfördel för Sverige.
Om du vänder på det så kan det ju vara ganska smidigt också, för i frågor där man behöver komma överens räcker det ju att arbetsgivaren och den fackliga klubben på arbetsplatsen blir överens, så gäller det för alla.
Ordet kollektivavtal kan låta lite som en tvångströja, vilket det ju på sätt och vis är, men att tro att alternativet till kollektivavtal skulle vara att man är ’fri som en fågel och kan bestämma och göra allt som man vill’ är inte realistiskt. Så skulle det antagligen inte se ut om vi lät den svenska modellen gå i graven så att säga, utan vi skulle reglera frågorna på ett annat sätt bara. Och jag är inte så säker på att bolagen skulle uppskatta och säga att ’gud vad bra det är nu när detalj efter detalj regleras i en massa fyrkantiga lagar’, som de var tvungna att följa istället.”
”Väldigt många av de som säger att ’nej jag ska inte ha kollektivavtal’ har inte riktigt klart för sig vad det innebär.”
Erland Olauson har i sin roll som jurist, tidigare vice ordförande i LO och medlare på Medlingsinstitutet lång erfarenhet av förhandlingar om kollektivavtal. För Erland är kollektivavtalen tecken på balans mellan arbetstagare och arbetsgivare, där inte enbart en part dikterar villkoren.
”En fackförening som har lyckats få ett kollektivavtal, de får ju enligt lagstiftning vissa rättigheter, man får rätt att utse fackliga förtroendevalda så man kan bevaka att villkoren verkligen uppföljs. Man har medbestämmandelagen, om man har viktigare förändringar ska arbetsgivaren förhandla först. Man har utvecklingsavtalet som gör att man kan ha rätt att anlita konsulter för att påverka. Styrelserepresentation, då får man utse ledamöter i styrelsen. Du har arbetsmiljö, då utser facket skyddsombud och regionala skyddsombud.
Det vi har pratat om hittills, det handlar ju om hur man skapar reglerna. Och det här jag pratar om nu handlar väldigt mycket om hur man ser till att reglerna verkligen följs. Och det är ju nästa bit i det hela som är minst lika viktig.
Men väldigt många av de som säger att ’nej jag ska inte ha kollektivavtal’ har inte riktigt klart för sig vad det innebär. Alltså man tror att då måste vi ha exakt de arbetstiderna som fastställs centralt, då måste vi ha precis de lönerna. Så är det ju inte utan kollektivavtal är ju minimiavtal. Och det är väldiga möjligheter att göra olika lokala överenskommelser med facket om hur det ska vara just där. Väldigt många arbetsgivare, när de får klart för sig det, då säger de inte nej längre, utan ofta går de ju in i en arbetsgivarorganisation.
Det är ungefär 8000 arbetsgivare om året som går in i en arbetsgivarorganisation. Av det skälet att då får de stöd från sin organisation, då får de ju information därifrån, de får hjälp om det kärvar till sig och blir bråk. Väldigt många mindre företag är inte engagerade i att de ska hålla reda på själva hur lönerna utvecklas och hur pensionerna är och hela det här paketet som man får. Det underlättar ju om man har kollektivavtal.
Och när företag får klart för sig det är det väldigt många som säger att ’okej är det så, ja ja då är det okej’. Sen har du de här som av princip inte ska ha kollektivavtal. Och Tesla är ju uppenbart ett sånt.
De säger att ’vi har bättre löner’. Ja, då är det ju inte något problem att sluta avtalet. ’Vi har lika bra pensioner’. Ja, det är heller inget problem.
Utgångspunkten är att den som driver ett företag i Sverige får bedriva det hur de vill. Så länge de inte gör något som strider mot lag eller kollektivavtal. Och det är klart, då har du en väldig frihet och om det nu kommer någon och säger att nu ska vi inskränka den friheten. Då får du en reaktion.
Men om du upptäcker att frihetsbegränsningen är inte så omfattande som du trodde. Och du får faktiskt service och hjälp från din organisation, och gör att du själv slipper hålla reda på alla pensioner och en massa krångligheter utan det gör organisationen åt dig. Då kan man vara beredd att säga ’ja ja men okej. Det verkar vara värt besväret att vara med där’.
Sen har du ju typ Tesla då som bara säger ’vi ska inte ha kollektivavtal’. Punkt. Sen är det ju dessutom så att det är ju inte Tesla man vill ha kollektivavtal med, utan det är ju Teslas svenska dotterbolag som bara bedriver verksamhet i Sverige. Det tycker jag man missar när man diskuterar det här.”
”I Sverige bör det finnas möjlighet att kunna styra ett företag även utanför den ram som kollektivavtalet sätter”
Albin Zettervall, arbetsmarknadsansvarig på Tankesmedjan Timbro, tycker att det är rimligt att ges möjlighet att driva sin verksamhet på sätt som skiljer sig från den svenska modellen.
”Om man ser till hur lagstiftningen ser ut så är det generellt en konkurrensnackdel att inte ha kollektivavtal. Det är ju snarare tvärtom att kollektivavtalen gör det möjligt att göra undantag från turordningsreglerna. Att kunna avtala bort en del utav tvingande reglerna. Nattarbete är ju också ett sådant exempel, det krävs ju generellt sett kollektivavtal, en överenskommelse med facket för att göra det. Så hela spelplanen är lagstiftningsmässigt lutad till att det ska vara en fördel att ha kollektivavtal.
Om IF Metall långsamt drar sig tillbaka så tror jag inte att det kommer ske något revolutionerande i närtid. Däremot på längre sikt, och det tror jag är egentligen oavsett Tesla, så är det också väldigt intressant med den fallande organisationsgraden hos facket till exempel.
Och att det nu i grunden är arbetsgivarsidan som upprätthåller den svenska modellen, där den stora majoriteten av företagen är medlemmar och som täcker de stora, breda arbetstagargrupperna.”
”Det finns ingen annan utväg för oss än att fortsätta kämpa för ett kollektivavtal”
För Eldina Melez, lokal samordnare IF Metall, är vägen framåt i konflikten tydlig: IF Metall kommer inte sluta kämpa för att få till ett kollektivavtal med TM Sweden. Att parterna inte lyckats komma överens ser Eldina som ett misslyckande.
”Det känns fruktansvärt, för mig personligen är det ju jättebesvikelse och någonstans, även för min egen del, ett misslyckande. Vi har pratat jättemycket på olika sätt, vi har visat vad de anställda går miste om på kronan. Men de har blivit lovade karriär på Tesla. Det är fortfarande väldigt häftigt att ha Tesla på sitt CV. Och själva bilen är ju fortfarande väldigt häftig, det kan man inte säga något om. Den utvecklingen. Många är rädda om sina jobb. De är rädda att när det här är slut så kommer de bli av med jobbet om de går ut i strejk.
Vi har alltid sagt det, både från arbetsgivarens sida och från fackföreningar, att när det går så långt som till en konflikt, då har ju vi misslyckats att komma överens, båda parterna. Vi gör alltid vårt bästa, tycker jag, båda parter, att komma överens och hitta den här kompromissen någonstans.
Jag väljer också att vara positiv, för vi kommer ju inte att ge oss. Så är det ju. Det finns ingen annan utväg för oss än att bara stå och fortsätta kämpa för ett kollektivavtal.
Det är ju inte IF Metall som är den stora stygga vargen i den här frågan, utan här är det ju Tesla som är det stora amerikanska företaget med pengar som kommer till lilla Sverige. Så där tror jag att vi har opinionen på vår sida, absolut. Och sen vill vi ju bara få samma rättigheter för våra medlemmar på deras arbetsplatser som för alla andra medlemmar.
Det är inte så att vi vill ha mer, utan vi vill bara ha den grunden som vi har satt.”
Peter Holgersson
Vad är den svenska modellen?
I den svenska modellen kommer fackförbund överens med arbetsgivare om vad som ska gälla kring löner och villkor, utan inflytande från politiker och staten.
Det finns flera olika sätt att bestämma vilka villkor som ska gälla på en arbetsplats. Man kan låta staten och politikerna bestämma, men i Sverige och Skandinavien har vi valt att gå en annan väg. Den svenska modellen innebär att det är fackförbund och arbetsgivare som kommer överens om löner och villkor. För att det här systemet ska fungera behöver det vara många som är organiserade både i facken och hos arbetsgivarna.
Ett alternativ till den så kallade svenska modellen är att lagstifta om arbetsvillkor i stället och låta politiken ha mer inflytande.
Den svenska modellen kallas ibland även för den skandinaviska modellen eller partsmodellen.
Vad är ett kollektivavtal?
När fackförbund och arbetsgivare samarbetar hamnar det som de kommer överens om i det så kallade kollektivavtalet. Alla på arbetsplatsen följer det som bestäms i kollektivavtalet, även de som inte är med i något fack.
Det som fackförbund och arbetsgivare kommer överens om hamnar i det som kallas kollektivavtal. Det avtalet gäller alla medarbetare på arbetsplatsen och innehåller regler för lön, arbetstider, semester, pension och andra villkor. Sådant som vi idag ofta tar för givet men som det ligger mycket hårt slit bakom för att få till.
På en arbetsplats utan kollektivavtal behöver varje anställd själv förhandla fram sina villkor. Vissa skulle nog inte tycka att det var några problem, medan andra skulle tycka att det var väldigt svårt. I Sverige finns det ingenting i lagen om minimilöner och löneförhöjningar, att en anställd får någon höjning alls bestäms helt och hållet i kollektivavtalen.
Vad är en arbetsgivarorganisation?
En arbetsgivarorganisation kan beskrivas som arbetsgivarnas och företagens motsvarighet till fackförbunden – en organisation som ger möjlighet att samarbeta kring villkor och avtal.
Precis som arbetstagare insett kraften i att samarbeta i fackföreningar har många arbetsgivare gått samman i det som kallas arbetsgivarorganisationer. Arbetsgivarorganisationer företräder arbetsgivarna i förhandlingar om kollektivavtal och medlemmarna kan också få stöd i frågor som rör kollektivavtal och andra arbetsmarknadsfrågor. I Sverige finns det ungefär 50 stycken arbetsgivarorganisationer. I privat sektor ingår de flesta i huvudorganisationen Svenskt Näringsliv, medan arbetsgivarna i offentlig sektor företräds av Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och Arbetsgivarverket.
Vad är en fackförening?
I en fackförening kan personer som är anställda på ett företag samarbeta för att få bättre arbetsvillkor, löner och arbetsmiljö. Fackföreningen är demokratisk, vilket innebär att medlemmarna själva väljer vilka som ska leda föreningen. Fackföreningar kan gå samman i större organisationer – fackförbund.
Njuter du av lediga helger, åtta timmars arbetsdag, fem veckors semester, betald föräldraledighet och rätten till sjuklön? Skicka en tacksamhetens tanke till fackföreningarna. De har också förhandlat fram sådant som trygghet vid uppsägning, tillägg vid obekväm arbetstid och tjänstepension.
Fackföreningarnas historia i Sverige sträcker sig tillbaka till det sena 1800-talet. Då var landet mitt uppe i en förvandling från ett jordbrukssamhälle till ett industrisamhälle. Människor lämnade landsbygden för ett liv i snabbt växande städer, där arbete i fabriker, butiker och på byggen blev vanliga källor till inkomst. De anställda hade i princip inga skyddsnät och rättigheter. De ägde sällan vare sig jord eller företag utan var beroende av att någon betalade för deras arbetskraft. Företagen och hela samhället var i sin tur beroende av arbetarna.
Fackföreningarna kom till då arbetarna insåg att det var lättare att förhandla fram bra villkor tillsammans, i stället för att förhandla en och en med arbetsgivaren. I början var fackföreningarna små och det var vanligt att man fick sparken om man gick med, eller om man kritiserade sin chef. Men de lokala föreningarna slogs samman till större fackförbund som kunde arbeta tillsammans utifrån olika yrkeskategorier, så som metallarbetare, handelsanställda eller personer inom transportindustrin.
Kritik mot fackföreningar
Trots att Sverige är ett av de länder i världen som har flest medlemmar i sina fackföreningar finns det förstås vissa som hellre skulle se en annan lösning på frågor kring arbetsvillkor, löner och annat. En kritik som finns är att fackföreningar främst riktar sig till medlemmar som redan har jobb.
Sverige har den näst högsta fackliga anslutningsgraden i världen, efter Island som ligger i toppen. I siffror innebär det här att nästan 70 % av anställda i Sverige är medlemmar i ett fackförbund. De som omfattas av kollektivavtal är ännu fler, nästan 90 %, eftersom kollektivavtalen täcker alla på en arbetsplats, inte enbart medlemmar. Som jämförelse kan nämnas att i USA, Teslas hemland och största marknad, är ungefär sex procent av de anställda i privat sektor med i facket och har kollektivavtal, enligt German Bender som skrivit boken ”Frontalkrock” om Teslastrejken.
Trots att Sverige består av många fackligt organiserade anställda finns det också givetvis kritik mot fackföreningar och deras verksamhet. I rapporten ”Utanför – människorna utanför den svenska modellen” från 2016 beskriver Benjamin Dousa, Sveriges bistånds- och utrikeshandelsminister, hur fackföreningar finns till för att företräda existerande medlemmar som redan har jobb. Dessa kallar han för ”insiders”. Det här menar Dousa leder till en insider/outsider-problematik, där människor som inte har något jobb, ”outsiders”, inte representeras av någon part i förhandlingar. Facken vill först och främst höja sina egna medlemmars löner, inte ta ett ansvar generellt för arbetsmarknaden, skriver Dousa.
Upptäck alla utställningar på arbetets museum
Vi samlar inte på föremål, utan på minnen och historier från arbetslivet. Människors berättelser är hjärtat i våra utställningar.
