Ta den snabba vägen, hitta det du letar efter genom att söka här!
I dag är tystnad något sällsynt, vi har nästan alltid ljud omkring oss. Men har du tänkt på att många av de ljud som omger oss i dag är helt annorlunda från hur livet lät för tio, femtio eller hundra år sedan? Stig in i Magasinet och lyssna på ljuden från vårt förflutna.
Gömda spår är berättelsen om hur det var på den tiden då Arbetets museum var textilfabrik. Museibyggnaden, som kallas Strykjärnet i folkmun, stod klar 1917 och var från början ett bomullsväveri.
I det gamla trapphuset kan du följa berättelsen om rullerskan Alva Carlsson som var textilarbetare i vår museibyggnad Strykjärnet på den tiden då huset var bomullsväveri. Hon började arbeta här 1927 och blev kvar ända till 1962, när fabriken stängdes.
Vad uppstår när ett tidskrävande hantverk möter aktuella, snabba nyhetshändelser? Det har textilkonstnären och illustratören Lotta Sjöberg undersökt. Nu visar vi hennes samhällskommenterande broderi och virkning i utställningen ”Den svarta humorn som följeslagare”.
Hemmakontor är ett tidsdokument som med värme och humor skildrar en av de mest dramatiska perioderna i modern tid. Det är också en fotografisk skildring av människans uppfinningsrikedom.
Tanten – visst finns hon! Säg ordet tant och framför oss ser vi kanske en äldre kvinna i kappa och hatt, med handväska och ideal som inte låter sig påverkas av tillfälliga trender. Tanten i vårt kollektiva medvetande står för omsorg, trygghet och pålitlighet, nytta, flit och civilkurage. Ingen annan kan som tanten säga ifrån när något är fel.
Vi ser dem i många svenska städer nuförtiden. Ofta på cykel och med en stor ryggsäck med en företagslogga på ryggen, på väg att leverera mat någonstans. Men vilka är de? Vad tycker de om sitt jobb?
Vad är pengar egentligen? Och vad har pengar att göra med hållbarhet? Välkomna att utforska detta tillsammans i Pengar!, en utställning om pengar skapad av unga.
Arbetets museum har gjort ett tiotal intervjuer med personer som arbetat som papperslösa i Sverige. Berättelserna dokumenterar och ger röst åt deras erfarenheter från ett väldigt utsatt liv. Målet var att fördjupa kunskapen om den informella arbetsmarknaden och hur människorna i den själva tänker kring sin situation.
Vi ser dem i många svenska städer nuförtiden. Ofta på cykel eller moped och med en stor ryggsäck med en företagslogga på ryggen, på väg att leverera mat någonstans. Men hur ser tillvaron ut för ett matbud inom den så kallade gigekonomin? I Arbetets museums dokumentation ”Gig – personen bakom appen” får du möta dessa personer.
De senaste hundra åren har samhället genomgått en hisnande förändring. Nya tekniker, vanor och värderingar dyker upp och försvinner. Småskaligt hantverk har övergått till global industriproduktion. Andra omställningar som välfärdsbygget, datoriseringen och strävan mot ett mer jämställt samhälle har skapat nya förutsättningar för vad människor vill och kan arbeta med. Stinsar och maskinskriverskor har försvunnit, men människor har idag nya sätt att försörja sig på.
