Samlingar och forskning

Har du eller din släkting packat påsar på Esselte Pac? Suttit i receptionen på Arbetets museum? Eller till och med arbetat på textilfabriken på Laxholmen? Nu söker Arbetets museum minnen och berättelser från Norrköpings mest älskade byggnad.

I samband med utställningsprojektet Digitopia genomförde Arbetets museum en dokumentation där vi intervjuade gigarbetare om deras erfarenheter. Syftet var att undersöka hur arbetsförhållanden och villkor ser ut i gigarbetarnas vardag.

Stinsar och maskinskriverskor har försvunnit, medan människor idag har nya sätt att försörja sig på. Museet gick ut med ett skrivupprop 2017 för att få in personliga berättelser från personer som haft ett yrke som inte finns kvar eller jobbar med något helt nytt. Insamlingen kompletterades under 2018 med intervjuer för att få en bredd av yrkesgrupper.

Sociala robotar förändrar dagens och framtidens arbetsliv. I Japan har utvecklingen gått snabbt och museet dokumenterade hösten 2017 möjligheter och utmaningar med att introducera robotar i den japanska äldrevården. Projektet var ett samarbete med fackförbundet Kommunal och dokumentationen resulterade bland annat i fotoutställningen ”Kaigo Robotto – robotar i japansk äldrevård” som visades på Arbetets museum våren 2018.

Sveriges Järnvägsmuseer arbetar med en insamling av intervjuer med personer som tidigare har arbetat som stationsskrivare. Arbetets museum deltog i referensgruppen för projektet.

Hur är det att jobba när andra sover? Och att gå och lägga sig när andra går till jobbet? Föreningen Liv i Sverige har gjort en insamling för att få veta vad du som arbetar på natten gör och hur du upplever det. Ett urval av berättelserna har publicerats i boken ”När ni andra sover” och alla inkomna bidrag arkiveras på Arbetets museum.

Intervjudokumentation med målet att fördjupa kunskapen om den informella arbetsmarknaden i Sverige och hur papperslösa personer själva tänker kring sin situation.

Intervjudokumentation med fem personer som varit anställda under lång tid på Arbetets museum men av olika anledningar var på väg att sluta. Personerna hade haft olika uppgifter och arbetat med allt från museibutiken och ekonomi till kurser för arbetslivsmuseer och utställningar. Intervjuerna var en del av ett uppsatsarbete i socialantropologi vid Linköpings universitet och resulterade i C-uppsatsen Arbetets museum som plats och arbetsplats av Elin Svensson.

Minnesinsamling som vände sig till hbtq-personer födda före 1950 med målet att fördjupa kunskapen om hbtq-personers livserfarenheter och om samhällsutvecklingen i stort. Insamlingen resulterade i åtta intervjuer och åtta skrivna berättelser. I texterna och intervjuerna delar personerna med sig av både sorgliga och fina minnen, historiska och kanske glömda sammanhang samt olika vägar för att skapa sig ett liv utanför samhällets begränsningar.

Ett EU-projekt där utrotningshotade ljud från industrisamhället spelades in för publicering i en databas. En önskan med projektet är att ljuden ska komma till användning, exempelvis i undervisning och inom spel- och musikindustrin. Samarbetspartners i projektet är Museum of Municipal Engineering i Polen, Technical museum of Slovenia i Slovenien, LWL-Industriemuseum i Tyskland, The Finnish Labour Museum Werstas i Finland och La Fonderie i Belgien. De omkring 730 inspelade ljuden går att finna i projektets databas.

Insamling av arbetslivsskildringar i samarbete med föreningen Liv i Sverige. Insamlingen genomfördes i form av en manustävling och resulterade i 42 manus på mellan 200–400 sidor. Vinnaren av manustävlingen var Malin B. Gunnarsson med boken ”Is och eld: mitt liv som metallkonstnär”.

Intervjudokumentation till utställningen Framtidsland som undersöker hur vi med hjälp av olika visioner, innovationer och idéer kommer kunna arbeta, leva och bo i ett hållbart samhälle i framtiden. Till utställningen gjordes ett trettiotal intervjuer med forskare och andra yrkesverksamma på temana Mat, Bo & leva, Jobb & utbildning, Transport, Människan, Konsumtion och Energi. Intervjuerna baseras på gymnasieungdomars frågor och tankar om social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet.

Minnesinsamling som riktade sig till människor som arbetar eller har arbetat på apotek. Få verksamheter har likt apoteksbranschen genomgått så stora förändringar på kort tid. Läkemedelsproduktion har ersatts av information, rådgivning och mervärdesförsäljning, och de tidigare så manligt dominerade yrkesprofessionerna har i hög utsträckning tagits över av kvinnor.

Intervjudokumentation till utställningen Jobbcirkus. I utställningen fick unga möjlighet att reflektera kring sina framtida yrkesbanor och hjälp att navigera bland all information. Val av skolor och inriktningar kan tyckas oändliga och det finns i nuläget en mismatch på arbetsmarknaden, där vissa branscher säger sig ha svårt att hitta rätt utbildad arbetskraft. Till utställningen gjordes intervjuer med sju föräldrar som har barn i gymnasieåldern. Intervjuerna handlade om föräldrarnas tankar om deras barns gymnasieval, studier och om arbetsmarknaden. En socialdemokratisk och moderat kommunpolitiker intervjuades även på samma tema.

Intervjudokumentation till utställningen Bland skatter och vrak. I utställningen fick besökarna följa museets maskot Myran och sju dykare ner under vattenytan och ta del av deras upplevelser. Till utställningen gjordes intervjuer med en anläggningsdykare, fridykare, sportdykare, marinbiolog, undervattensfotograf och en marinarkeolog.

Med anledning av den avskaffade värnplikten genomförde Armémuseum en minnesinsamling i samarbete med bland annat Arbetets museum, för att samla in minnen och berättelser innan de glöms bort. Arbetets museum gjorde fyra intervjuer med hbtq-personer om deras upplevelser av att göra lumpen.

Intervjudokumentation till Arbetets museums utställning Värsta schlagern! Till utställningen intervjuades personer som på olika sätt arbetar med eller engagerar sig i schlagerfestivalen; Lars Wallin, designer, Nanne Grönvall, artist, Larz-Thure Ljungdahl, f.d. juryordförande Norrköping, Pierre Bengtsson, schlagerbloggare, Ola Melzig, teknisk producent Eurovision, Anders Linder, artist och deltagare på Alternativfestivalen, Emma Landare, ljusdesigner/tekniker, Nadja Karlsson, museianställd med intresse för de doldas historia.

Intervjudokumentation till utställningen Drömverkstan. Utställningen producerades med anledning av studieförbundet ABF:s 100-årsjubileum. Till utställningen gjordes tolv intervjuer med människor som på olika sätt förverkligat sina drömmar genom ABF:s studiecirklar, däribland: Love Antell, Florence Valentin, Erik Zachariassen och Ecke Olsson.

Intervjudokumentation till utställningen Äntligen Måndamorron! som utgick från frågan: hur ska vi göra för att må bra på jobbet? Till utställningen intervjuades personal på det kommunägda bostadsföretaget Stångåstaden i Linköping, pappersindustriföretaget Holmen Paper, ICA Maxi i Solna och företagshälsan Sensia. Arbetsplatserna utgjorde inspirerande exempel på hur man kan arbeta med arbetsmiljö, organisationsutveckling, företagshälsovård och mångfald.

Minnesinsamling som syftade till att öka kunskapen om hushållsarbetet och vardagslivet under 1950- och 1960-talen utifrån människors egna erfarenheter. Via upprop, intervjuer och skrivarcirklar fick museet in över 200 berättelser från personer som var barn eller vuxna vid denna tid. Ett urval berättelser har publicerats i museets antologi ”Vi skröt om att ha vatten inne! … och 25 andra berättelser om folkets hem i folkhemmets Sverige”.

Intervju- och fotodokumentation till utställningen Mjölk. Utställningen ingick i det större utställningsprojektet ”A taste of Europe” som var ett samarbetsprojekt mellan nio länder och belyste europeisk matproduktion och matkonsumtion.

Intervjudokumentation till utställningen Åtvidaberg – den svenska modellen. Den östgötska bruksorten Åtvidaberg har kallats ”det industriella mönstersamhället”. Inte minst under 1950- och 1960-talet då ortens stolthet, företaget Facit, blev en av de världsledande tillverkarna av räknemaskiner.

Intervjudokumentation till utställningen Hagström 4-ever. Utställningen berättade historien om det lilla familjeföretaget i Älvdalen som blev världsberömt för sina gitarrer. Till utställningen gjordes sex intervjuer med Hagström-medarbetare.

Intervjudokumentation till utställningen Mysteriet med staden som var en del av fackförbundet Kommunals 100-årsfirande. Vilka är det som får vårt samhälle att fungera och vad skulle hända om de försvann?

Intervjudokumentation till insamlings- och utställningsprojektet Varsel – människorna bakom rubrikerna. I början av 2009 kontaktade Virserums konsthall nätverket för samtidsdokumentation Samdok (numera DOSS) och ett antal museer runt om i Sverige. Idén var att göra gemensam sak i att försöka skildra de senaste årens förskjutning från högkonjunktur till rekordarbetslöshet.

Intervjudokumentation till utställningen Amning som arbete. Syftet var att öka kunskapen om hur de som ammar och de som inte ammar upplever sin vardag. Amning är en fråga som engagerar, väcker känslor – varma, glada känslor, men också känslor som upprör. Men vad är det som gör amning till ett så laddat ämne i vår kultur? Vad är det för utmaningar som möter föräldrarna? Vilka krav, förväntningar och föreställningar har BVC-sjuksköterskorna att hantera i sin vardag?

Minnesinsamling och intervjudokumentation som genomfördes i samband med utställningen Kvinnor i Flygvapnet, producerad av Flygvapenmuseum och Arbetets museum.

Frisör är ett populärt yrke som kräver hårt arbete för att bemästra hantverket. Samtidigt har drömyrket baksidor med krånglande ryggar, ömmande fötter och eksem. Det behövs även intresse för entreprenörskap eftersom många frisörer är egenföretagare. Dessutom handlar jobbet om att möta människor, och ibland kanske till och med fungera som terapeut när många delar med sig av sina livsberättelser i frisörstolen.

Intervjudokumentation till utställningen Industriland. Fokus för utställningen var perioden 1930–1980. Det är då industrinationen Sverige skapas och välfärdslandet utvecklas. Museet sökte spår i dagens samhälle för att förstå hur Sverige blev modernt. I utställningen vävdes enskilda människors minnen samman med de stora frågorna inom politik och ekonomi från perioden.

Insamling av gymnasieungdomars tankar, idéer, drömmar och åsikter om sitt framtida arbetsliv. Insamlingen genomfördes i samarbete med TCO och den digitala plattformen Lunarstorm där också berättelserna samlades in. Sammanlagt 420 bidrag skickades in. Ett urval av de insamlade texterna publicerades i boken ”Vad ska du bli när du blir stor?”.

Minnesinsamling som uppmuntrade poliser och civilanställda inom polisen, eller tidigare verksamma, att skriva om sitt vardagliga arbete. Insamlingen var ett samarbete mellan TAM-Arkiv, Polismuseet, Polisförbundet, Arbetslivsinstitutet Syd och Arbetets museum. Insamlingen gav tretton inskickade berättelser. Arbetets museum har kopior av det insamlade materialet.

Intervjudokumentation som undersökte hur byggnaden, som numera huserar Arbetets museum och som i folkmun kallas Strykjärnet, användes när företaget Esselte-Pac var verksamt 1974–1977. Fyra intervjuer gjordes.

Intervjudokumentation till utställningen Krokig väg – rak i ryggen, som skildrade människors erfarenheter av att arbeta för det statliga företaget Samhall. Åtta intervjuer gjordes som illustrerar olika yrkeskategorier.

Minnesinsamling som vände sig till människor som kommit till Sverige som flyktingar i samband med kriget i Bosnien och Hercegovina. Insamlingen tillkom i anslutning till utställningen ”Sarajevo belägrat” som producerats på Historiska museet i Sarajevo och visades på sex olika platser i Sverige med början på Arbetet museum. Syftet med insamlingen var att samla och bevara berättelser om bosniernas erfarenheter och upplevelser av det nya livet i Sverige, det forna livet i Bosnien och även minnen av kriget.

Intervjudokumentation och insamling till Arbetets museums utställning Smaka vår läckra pizza. Pizza är en av de vanligaste maträtterna i Sverige idag och det har hänt mycket sedan pizzan för första gången lanserades här. Vad vet vi om pizzabagarna och hur har pizzan förändrats? Hur ser en pizzabagares vardag ut, vilka är arbetsvillkoren och finns det kvinnliga pizzabagare? För att få reda på detta genomförde Hotell & Restaurang Facket tillsammans med Arbetets museum ett riksomfattande insamlings- och dokumentationsarbete. Pizzakartonger och menyer samlades in och sex intervjuer gjordes.

Intervjudokumentation om Brandkårsmuseet i Simonstorp. Intervjuerna gjordes som en del i ett utställningsprojekt om arbetslivsmuseer. Sju personer berättade om jobbet som brandman och om arbetet med att bygga upp museet.

Minnesinsamling inför Handelsanställdas förbunds 100-årsjubileum. Insamlingen vände sig till Handels medlemmar och genomfördes i ett samarbete mellan fackförbundet och Arbetets museum. Ett skrivupprop publicerades i tidningen Handelsnytt som uppmanade yrkesverksamma och pensionerade att skriva och berätta om sitt liv och arbete. 63 personer svarade. Ett urval berättelser har publicerats i boken ”Vi fick lära oss vänta till sist”.

Samtidsdokumentation om den östgötska bruksorten Gusum, som genomgått flera dramatiska händelser de senaste decennierna. Ett av målen med projektet var att få människor att se sin egen betydelse i ortens historia och dessutom se möjligheterna att påverka utvecklingen när bruket inte längre har makten över deras liv och arbete.

Intervju- och fotodokumentation om Postterminalen i Norrköping. I september 2003 fick de anställda vid Postterminalen beskedet att terminalen skulle läggas ned. Avvecklingen skulle vara slutförd i oktober 2004. I arkivet finns sex intervjuer transkriberade och 2 500 fotografier som på olika sätt dokumenterar nedläggningen. Projektet resulterade i en fotoutställning.

Minnesinsamling som syftade till att samla in självbiografiskt material från homo- och bisexuella och transpersoner. Insamlingen startades i samband med 2004 års Pridefestival i Stockholm och genomfördes av Arbetets museum och två projekt inom EU:s Equal-program ”Normgivande mångfald” och ”Homo- och bisexuella i omsorgen”, samt TCO och RFSL. 44 berättelser skickades in till insamlingen. Samarbetet resulterade även i Arbetets museums utställning ”Normen skaver, på jobbet är väl alla hetero…” och i antologin ”Här har du mitt liv”.

Samtidsdokumentation av arbetet på Tierps järnbruk. På järnbruket produceras bland annat brunnslocken som är märkta med A eller K, som är förknippade med skrock. Intervjuer med anställda utfördes och Björn Ullhagen fotograferade det tunga arbetet i gjuteriet.

Minnesinsamling om arbetsledare och mellanchefers upplevelser av att arbeta inom den svenska verkstadsindustrin som genomgår stora tekniska, sociala och organisatoriska förändringar. Insamlingen var ett samarbete mellan TAM-Arkiv, Arbetets museum och Tekniska museet, och genomfördes med hjälp av Civilingenjörsförbundet, Ledarna och SIF. Två personer svarade. Arbetets museum har kopior av det insamlade materialet.

Minnesinsamling och intervjudokumentation av ideella idrottsledare i Sverige. Insamlingen startades inför Riksidrottsförbundets 100-årsjubileum. Till minnesinsamlingen kom 61 svar. Totalt intervjuades 23 personer. Delar av materialet användes i utställningen ”Idrottsliv – om kassören, tränaren och chauffören”.

Intervju- och fotodokumentation inför utställning på Arbetets museum om människor som driver och engagerar sig i arbetslivsmuseernas verksamhet, här med Skoindustrimuseet i Kumla som exempel. Tre personer med aktivt engagemang för Skoindustrimuseet intervjuades.

Samtidsdokumentation av det gamla sågverkssamhället Bureå söder om Skellefteå. När verksamheten vid träsliperiet lades ner 1992 blev 150 personer arbetslösa. Insamlingen syftade till att undersöka vad som händer med människor och samhälle efter en företagsnedläggning. Studiecirkel, intervjuer och fotodokumentation genomfördes i ett samarbete mellan Västerbottens museum, Skellefteå museum, ABF, Pappers och Etnologiska institutionen vid Umeå universitet. Sjutton personer intervjuades.

Minnesinsamling och fältdokumentation om journalistyrket med anledning av de stora tekniska, sociala och organisatoriska förändringar som skett de senaste decennierna. Projektet var ett samarbete mellan TAM-Arkiv, Arbetets museum och Svenska Journalistförbundet och bestod av en minnesinsamling samt en fältdokumentation på Östgöta Correspondentens redaktion. Minnesinsamlingen gav 136 svar.

På uppdrag av Riksantikvarieämbetet gjordes en undersökning av arbetslivsmuseernas insatser och arbetssituation. Studien genomfördes av etnolog Birgitta Burell och finns redovisad i skriften ”Man måste vara lite tokig! En undersökning om arbetslivsmuseernas villkor och engagemang”. Den bygger på 162 enkätsvar och intervjuer med tolv personer, aktiva på tolv olika arbetslivsmuseer.

Intervjudokumentation till Arbetets museums utställning ”Visionen om det goda arbetet”. Utställningen var ett av fem delprojekt med det övergripande temat Livslångt lärande i arbetslivet, om LO-yrken i förändring. Dokumentationen består av intervjuer med representanter för tretton olika yrken. Intervjuerna berör både det aktuella arbetet och visionen om framtidens arbetsliv.

Digital minnesinsamling i samband med utställningen ”Mot en lyckligare mänsklighet”. Insamlingen uppmuntrade människor att dela med sig av sina egna minnen från KF:s (Kooperativa Förbundet) 100-åriga historia och utgick från ett antal frågor, såsom ”Vad betyder kooperationen för dig?”, ”Beskriv framtidens snabbköp!”, ”Ge exempel på vad du tycker borde finnas som basvara!”.

Minnesinsamling om arbetet inom Svenska kyrkan. Insamlingen startades med anledning av att kyrkan skiljdes från staten. Projektet vände sig till kyrkans alla yrkeskategorier för att dokumentera det vardagliga församlingsarbetet i en tid av förändring. Till minnesinsamlingen kom arton svar från bland annat präster, kyrkvaktmästare, diakonissor, kanslister och ledare för ungdomsverksamhet.

Minnesinsamling och samtidsdokumentation av arbetet inom den svenska hälso- och sjukvården mot bakgrund av ekonomiska nedskärningar och omorganisationer. I samarbete med Kommunal, Sveriges läkarförbund och Vårdförbundet SKTF riktade Arbetets museum sig till, och ville belysa, läkare, sjuksköterskor och undersköterskors arbetsvardag.

Minnesinsamling och intervju- och fotodokumentation till Arbetets museums utställning ”Alla dagar Alla nätter”. Utställningen producerades inför Transportarbetareförbundets 100-årsjubileum 1997 och handlade om transportarbetarnas villkor under 1900-talet.

Under vinjetten ”Klassresan” publicerade Dagens Nyheter 1990 en serie artiklar. Gensvaret från läsarna blev mycket stort. De berättade om sina erfarenheter av att byta social tillhörighet, hur det var att möta andra vanor och värderingar än dem de växt upp med. Med en minnesinsamling riktade sig därför TAM-Arkiv till olika tjänstemannagrupper för att få deras berättelser och erfarenheter av klassresan. 32 personer svarade. Arbetets museum har kopior av berättelserna.

Intervjudokumentation till utställningen ”Eldsjälar – mitt ibland oss”. Nio ”eldsjälar” intervjuades om den kamp de till vardags förde, med en brinnande låga för den verksamhet eller projekt de drev.

Intervjudokumentation inom ramen för Arbetets museums projekt Mänskliga Rättigheter. Intervjuer gjordes med en distriktssköterska, född 1918, som arbetade i Världshälsoorganisationens tjänst 1952–1978 och en ung kvinna som arbetade för det internationella nätverket FoodFirst Information & Action Network – FIAN.

Minnesinsamling kopplad till bokprojektet ”Arbetarstaden Uppsala: en 1900-talshistoria”. Insamlingen var ett samarbete mellan LO-sektionen, Uppsala universitet och Arbetets museum. Fyra berättelser kom in. Parallellt arbetade tio äldre Uppsalabor i en studiecirkel som belyste arbetarstaden Uppsala. Samtalen spelades in, skrevs ut och förvaras på Folkrörelsearkivet i Uppsala.

Minnesinsamling riktad mot aktiva och pensionerade gruvarbetare. Insamlingen leddes av Nordiska museet, i samarbete med Arbetets museum, Metallindustriarbetareförbundet, och Sverigefinländarnas arkiv. Insamlingen gav femton svar. Berättelserna presenteras i boken Vi gav järnet. Gruvarbetare skildrar sina liv, utgiven av Nordiska museet i serien Folket berättar. Arbetets museum har kopior av det insamlade materialet. Insamlingen var en uppföljning på Nordiska museets insamling Gruvminnen från 1958.

Intervju- och fotodokumentation om städares vardag och en uppföljning av en minnesinsamling som genomfördes 1989. 23 personer intervjuades till projektet. Informanterna var anställda vid städarbetsplatser i Östergötland och Södermanland eller arbetade som enskilda lokalvårdare. Inom ramen för projektet utfördes kortare arbetsplatsbesök och fotodokumentation på hotell, vid nattstädning av tåg och tidig morgonstädning på varuhus, och projektledaren och etnologen Gunnel Andersdotter arbetade en månad som skolstäderska och förde dagliga minnesanteckningar. Det insamlade materialet redovisas i boken Rent och smutsigt, och presenterades i vandringsutställningen Till er tjänst.

Samtidsdokumentation av nybyggnationen och ombyggnadsarbetet av Kronoparken i Ulleråkerområdet i Uppsala, på initiativ av uppsalafotograferna Anders R. Östlund och Vasilis Theodorou. Sammanlagt 120 lägenheter skulle iordningställas och fotograferna följde arbetsmomenten från byggstart till slutbesiktning, genom fotografering och intervjuer. Målsättningen var att dokumentera hur modern teknik påverkade arbetet och arbetsmiljön. Projektet genomfördes av Arbetets museum, Länsarbetsnämnden i Uppsala, LO, byggföretag och Byggforskningsrådet. Dokumentationen ingick i utställningen Att bygga i ord och bild som visades på Arbetets museum våren 1995.

Minnesinsamling med fokus på arbetsförmedlaryrket. Tillsammans med Statstjänstemannaförbundet och TAM-Arkiv vände sig Arbetets museum i ett upprop till landets arbetsförmedlare för att få deras levnads- och arbetslivsberättelser. Arbetslösheten var hög och man förväntade sig en utveckling med privata arbetsförmedlingar. Frågan var: Hur hade arbetsförmedlarna tidigare arbetat och hur hade arbetet och arbetssituationen förändrats? Minnesinsamlingen var samtidigt en del i förberedelserna inför en utställning om arbetsförmedlingens och arbetsmarknadspolitikens skiftningar under 1900-talet, Porten till arbete. 23 personer skrev och berättade om sitt liv som arbetsförmedlare. Under tre månader genomfördes även en dokumentation i ord och bild av verksamheten vid två arbetsförmedlingar, i Stockholm respektive Finspång.

Minnesinsamling med fokus på undersökerskor- och sjukvårdsbiträdens arbete och vardagsliv. Insamlingen genomfördes i samarbete mellan Arbetets museum och SKAF/Svenska Kommunalarbetareförbundet. På 1990-talet började besparingar och omorganisationer på sjukhusen genomföras, vilket påverkade sjukvårdspersonalens arbetsuppgifter och ökade konkurrensen mellan de olika yrkesgrupperna. Underskötersketjänster omvandlades till sjukskötersketjänster samtidigt som personalantalet minskade. Insamlingen gav 107 svar, varav tre från män. Bidragen representerar en bred erfarenhet från olika områden inom hälso- och sjukvården; akutsjukvård, långvård, mentalsjukvård, öppenvård och hemtjänst. I antologin Vi är viktiga i vården publicerades sexton av bidragen.

Minnesinsamling med fokus på metallarbetares levnads- och arbetslivserfarenheter. Insamlingen var ett samarbete mellan Metallindustriarbetareförbundet, Nordiska museet och Arbetets museum. 44 män och åtta kvinnor svarade. Många av skribenterna berättar om arbetslivet på 1930- och 1940-talen. Tio av berättelserna utgavs i Nordiska museets skriftserie Svenska folket berättar under titeln Hetta, larm och svetslågor. Metallarbetare skildrar sina liv. Arbetets museum har kopior av det insamlade materialet.

Minnesinsamling med fokus på förskollärares arbetslivserfarenheter. Insamlingen genomfördes i samarbete mellan TAM-Arkiv, Nordiska museet och Arbetets museum inför Lärarförbundets 75-årsjubileum 1993. I skrivuppropet står bland annat att förskollärarna ”står idag inför stora utmaningar. Den samhällsekonomiska situationen är dyster. De specialdestinerade statsbidragen försvinner och förbudet mot höjning av kommunalskatten kvarstår. Kommunerna tvingas att på ett hårdhänt sätt rationalisera sin verksamhet, däribland förskollärarområdet. Det sker bland annat genom utförsäljning och rationalisering eller genom att verksamheter helt enkelt läggs ner…” Insamlingen resulterade i 97 berättelser. Nio av dem publicerades i boken ”Det vi gör sätter spår hela livet” Förskollärare berättar. Arbetets museum har kopior av det insamlade materialet.

Tre minnesinsamlingar genomfördes inför utställningen Sjätte sinnet. Utställningen handlade om hur vi använder våra sinnen i arbetslivet. Det första uppropet gav 54 svar och utgick från frågan: Hur luktar din arbetsplats? Det andra uppropet gav 20 svar och utgick från frågorna: Hur känns din arbetsplats? På vilket sätt används känselsinnet i arbetslivet? Det tredje uppropet gav 25 svar och utgick från frågan: Hur låter det på din arbetsplats? Under 1991–1993 utgavs sex nummer av tidskriften Sjätte sinnet.

Minnesinsamling om städares arbetserfarenheter. I projektet Arbetsplats Sverige vände sig de fyra fackförbund som organiserar städare tillsammans med Nordiska museet, Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek och Arbetets museum i ett upprop till städare för att få deras levnads- och yrkesskildringar. Hur hade städyrket förändrats de senaste 50 åren? 120 personer svarade på uppropet. Utöver berättelserna skickades också fotografier och teckningar in. Nitton minnen publicerades i Utan städare stannar Sverige i Nordiska museets serie Svenska folket berättar. Arbetets museum har kopior av det insamlade materialet.

Minnesinsamling och intervjuprojekt med fokus på hemtjänstassistenter och socialsekreterares arbetserfarenheter. Insamlingen gjordes inom ramen för dokumentationsprojektet Arbetsplats Sverige och var ett samarbete mellan TAM-Arkiv, Nordiska museet, SKTF/Svenska kommunaltjänstemannaförbundet och Arbetets museum. Insamlingen gav tio svar. På Arbetets museum presenterades ett av bidragen, Laila Grips minnesberättelse, dels i boken En socialarbetares minne, dels i en utställning med samma namn. För att ytterligare fördjupa kunskapen om socialsekreterarnas yrke gjorde arkivarie Annelie Johansson på TAM-Arkiv en intervjuundersökning som presenteras i boken Varje människa är värd att lyssna på. Socialsekreterare berättar. Arbetets museum har kopior av det insamlade materialet.

Samtidsdokumentation av arbetet med att bygga om Strykjärnet och den tidigare textilfabriken Holmens Bomull till museum. Etnolog Gunnel Andersdotter och fotograf Anders Kratz följde de olika stegen i arbetet. Frågeställningarna var bland annat: Hur går det till att förändra en gammal fabriksbyggnad till museum? Vilka yrkeskunskaper krävs? Hur ser de berörda på sitt arbete och den byggnad de arbetar i och med? Hur gestaltar sig relationen mellan de olika yrkesgrupperna?

I mars 1986 startade projektet Arbetarminnen i Norrköping för att dokumentera framför allt textilarbetarnas minnen. Ungefär 300 intervjuer gjordes och arkiverades på Stadsmuseet i Norrköping. Några av minnena publicerades i Då brann det i gaveln: fem textilarbetare minns, redaktör Björn Horgby, Bullakandidater: fem textilarbeterskor minns, redaktör Lena Wernevik, som också skrev Vägen till lagsalen: en studie om tyglagerskor på textilindustrierna i Norrköping 1925–55.