Tesla – Röster från en strejk
När IF Metall gick i strejk mot Tesla hösten 2023 skrevs historia. Det blev den längsta strejken i Sverige på 100 år och den första någonsin mot Tesla i världen. I den här utställningen får du möta sex personers röster om strejken som nu utmanar själva grunden för den svenska modellen.
Peter Holgersson. Pontus Andersson och Jerry Isaksson, IF Metall, strejkvaktar utanför Tesla i Norrköping.
Sympatiåtgärder
”Det blir ju så i en konflikt, Någon drabbas ju alltid”
Eldina Melez, IF Metall
Hjälp från andra fackförbund än det strejkande kan kallas både sympati- och stridsåtgärder, vilket säger något om de olika åsikterna som finns kring det.
I strejken mot TM Sweden har flera andra fackförbund slutit upp med olika åtgärder för att stötta IF Metall. Det kan handla om blockader som innebär att arbetet för Teslas anställda blir försvårat, där exempelvis PostNord varken lämnar eller hämtar försändelser till TM Sweden. Detta har lett till en katt- och råttalek där Tesla registrerar alternativa adresser för att komma runt blockaden.
Sympatiåtgärder i strejk är fullt tillåtet om det inte finns ett gällande kollektivavtal. Men faktum kvarstår – åtgärderna som ska handla om fackförbund och företaget Tesla försvårar även vardagen för ägare till Teslabilar.
På Tankesmedjan Timbro går man så långt att man föreslår ett förbud av sympatiåtgärder.
Vad är en sympatiåtgärd?
En sympatiåtgärd, eller stridsåtgärd beroende på vems sida du står på, är en insats från ett fackförbund som INTE strejkar. Syftet är att hjälpa det strejkande facket att sätta press på arbetsgivaren.
I en konflikt kan fack eller arbetsgivare som INTE är delaktiga i konflikten göra saker för att stötta den ena parten. Från fackligt håll kan det handla om strejk eller blockad, alltså att vissa arbetsuppgifter inte får utföras. Det här kallas sympatiåtgärder eller sympatistrejk. Ofta är det fackförbundet som har konflikten med arbetsgivaren som ber andra förbund om sympatiåtgärder. I konflikten mellan IF Metall och Tesla Motor Sweden ökar sympatiåtgärderna pressen på arbetsgivaren att teckna kollektivavtal.
Sympatiåtgärder är ett undantag från fredsplikten, alltså att det är förbjudet att strejka eller vidta andra konfliktåtgärder när det finns ett gällande kollektivavtal.
I konflikten mellan IF Metall och Tesla Motor Sweden har det förekommit en mängd olika sympatiåtgärder. På IF Metalls hemsida finns listor på sympatiåtgärderna som hittills vidtagits av andra fackförbund.
Sympatiåtgärder kan också kallas för stridsåtgärder.
”Det här är inte bara IF Metalls kamp, det här är arbetarrörelsens kamp”
Eldina Melez, lokal samordnare för IF Metall avdelning 26 Östergötland, upplever dubbla känslor kring strejken. Å ena sidan en process som påverkar många människor, även privatpersoner, å andra sidan en historisk kamp för arbetarrörelsen.
”Det har varit så himla fint att se och uppleva för det här är ju som sagt historiskt. Jag kanske aldrig får uppleva en konflikt någon mer gång i mitt liv hoppas jag, för i Sverige kommer vi faktiskt överens. Men det häftigaste och det finaste jag vet är ju solidaritet och här har man verkligen visat solidaritet på det bästa sättet. Fackförbunden kommer till oss själva och säger ’Hej, vad kan vi göra för att hjälpa er?’ För det här är inte bara IF Metalls kamp, det här är arbetarrörelsens kamp. Och det är ju hur häftigt som helst för en facklig nörd som jag är. Så det är jättejättefint att se.
Självklart drabbas ju vissa privatpersoner, det kommer vi aldrig komma undan. Och det har aldrig varit vårt mål, såklart. Men det är en effekt av det hela. Och vi tänker att det kanske också kan göra att det sätter press, ännu mer press på Tesla. Det blir ju så i en konflikt. Någon drabbas ju alltid.”4
”Då blev det plötsligt inte bara en ideologisk kamp, utan då blev det plötsligt fackförening mot mig”
Tibor Blomhäll är ordförande i Tesla Club Sweden, en intresseorganisation för personer som är intresserade av elbilar men som inte behöver vara av märket Tesla. Han äger själv en Tesla och påverkas personligen av strejken.
”Vi gjorde en undersökning online där vi frågade helt enkelt hur många som är på fackets sida och hur många som är på Teslas sida i konflikten. Och 75% av våra medlemmar var på Teslas sida. Vilket är lite chockerande först. Men sen så kände man efter att det är en konflikt mellan Tesla och IF Metall. Som vi Teslaägare har blivit indragna och inblandade i på något sätt.
Det känns som om IF Metall inte enbart gav sig på Tesla som företag utan även på alla som har köpt en bil från Tesla. Och än värre blev det när de här andra åtgärderna kom. Sympatiåtgärderna. Till exempel Målarförbundet som har sagt att de vägrar måla Tesla-bilar. Inte Teslas bilar utan Tesla-bilar. Så om jag som privatperson får en parkeringsskada och liksom repat lacken och ska gå och fixa den. Så säger de att ’Nej, vi tar inte din bil’.
Och då kändes det plötsligt som Tesla-ägare som att liksom vad har jag gjort? Jag tror att de flesta är helt med på att om facken sätter en åtgärd mot Tesla-företaget så blir vi drabbade. Men en sådan här parkeringsskada när jag repat lacken, Tesla är överhuvudtaget inte inblandad i det. Bara jag som privatperson. Och det är det som rörde upp känslorna. Det är det som fick så många att reagera så negativt. Då blev det plötsligt inte bara en ideologisk kamp, liksom fackförening mot internationella storföretag, utan då blev det plötsligt fackförening mot mig.
Bara för att man har köpt en produkt av ett företag för flera år sedan, så blir man indragen i det här.”
”Sympatiåtgärder urholkar kollektivavtalet som ett fredsavtal”
För Albin Zettervall på den marknadsliberala Tankesmedjan Timbro är sympatiåtgärder inte alls en självklarhet utan snarare ett system som borde avskaffas.
”Det första och viktigaste förslaget är att avskaffa systemet med sympatiåtgärder. Och att de åtgärder som sker inte ska riktas mot tredje man. Varför man tecknar kollektivavtal, framför allt för en arbetsgivare, är ju för att bli försäkrad arbetsfred och vi menar att sympatiåtgärder också urholkar kollektivavtalet som ett fredsavtal. Om man går med på högre villkor för att få utlovat att man kommer få fred, så bör man inte kunna stängas ner, särskilt inte så lättvindigt som det kan ske idag.
Ett annat viktigt förslag är att förbjuda stridsåtgärder som går ut över lagstadgade funktioner. I grunden ska saker som sophämtning, som postutlämning, fungera. Att facket i praktiken kan hindra det här. Det finns regler som säger att myndigheter inte får blanda sig i stridsåtgärder, men i och med att Transportstyrelsen, Trafikverket, skickar sina registreringsskyltar genom Postnord så kan då Postnord förhindra att de här delas ut. Nu har Tesla löst det på andra sätt, men sådana typer av åtgärder bör inte få ske. Man bör inte kunna stoppa uppgifter som bör vara garanterade av myndigheter.
Handlar det om att upprätthålla en lägsta nivå på arbetsplatser så går det att visa även utan kollektivavtal. I Australien till exempel så kan man skydda sig från stridsåtgärder från facket genom att visa vad har man för försäkringar, vad har man för pensionsinbetalningar, vad har man för medellön.
Och skicka det till motsvarande typ Medlingsinstitutet, som då kan se att ja men det här företaget har goda villkor. Här, varsågod, en stämpel of approval. Och då får facket inte utöva stridsåtgärder mot det företaget. Det tänker jag hade varit en sådan schysst grej som hade garanterat arbetstagarnas villkor men också skyddat näringsidkarens föreningsfrihet. Och avtalsfrihet dessutom.”
”Den ekonomiska effekten är egentligen väldigt liten”
Medlingsinstitutets medlare Erland Olauson menar att den ekonomiska effekten av sympatiåtgärder inte blir särskilt stor då drabbade företag kan ha rätt att få del av Svenskt Näringslivs konfliktfond.
”Att arbetsgivarna har stått ut med sympatiåtgärder under så lång tid, det beror ju på att arbetsgivarnas medlemmar kan drabbas av sympatiåtgärder.
Det är klart att de här som säljer någon pryl till Tesla i Tyskland, något företag här i Sverige som är utsatt för en stridsåtgärd som innebär att man levererar inte till Tyskland längre, det är klart att det drabbar dem, i minskade intäkter. Men då är det ju så att Svenskt Näringsliv har en gemensam konfliktfond som ersätter dem för kostnaderna. Så den ekonomiska effekten är egentligen väldigt liten.
Det de kan vara rädda för är att Tesla väljer någon annan leverantör i framtiden. Men om man då tittar sig runt i världen, att strejker är mycket mer förekommande i andra länder än i Sverige, så verkar det inte så smart att säga att ’Ja ja, i Sverige har det hänt en sådan här strejk vart tjugonde år så därifrån ska vi fly till Frankrike eller England eller Tyskland där det är strejker stup i kvarten’.”
Upptäck alla utställningar på arbetets museum
Vi samlar inte på föremål, utan på minnen och historier från arbetslivet. Människors berättelser är hjärtat i våra utställningar.
