Kort om Digitopia
Utställningen kretsar kring fyra teman – arbete, vardagsliv, vård och övervakning. Områden där tekniken har skapat bekvämligheter och underlättat på många sätt. Men ny teknik leder också till nya frågor. Hur påverkas jobben? Vad händer när gränsen mellan jobb och fritid blir otydlig? Var och när tycker vi att det är okej att robotar används? Hur mycket av våra liv är vi egentligen villiga att dela med oss av? Vem drar nytta av vad och på vems bekostnad?
Digitopia är en efterföljare till de två succéutställningarna Industriland (invigdes 2007) och Framtidsland (vinnare av Årets utställning 2014). Utställningen produceras av Arbetets museum med finansiering av bland andra forskningsrådet Forte/Svenska ESF-rådet samt Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).
NODEN
Inne i Digitopia finner ni NODEN. Utställningsrummet visar tillfälliga utställningar med koppling till ny teknik.
6 MAJ – 31AUGUSTI 2025
VAD ÄR MOLNET?
– En utställning om serverhallar och landskap i omvandling
När vi delar bilder och chattar med AI använder vi molnet. Det som kallas “molnet” är långt ifrån en fluffig dimma. Det blir till genom data och serverhallar samt deras kopplingar till energi, människor och platser.
I NODEN kan under sommaren utforska en liten del av det digitala molnet, in i en serverhall och ut i landskapen som formats av den!
Utställningen är producerad av Flora Mary Bartlett och Julia Velkova som en del av det pågående forskningsprojektet “Megabytes vs Megawatts: Infrastrukturella spänningar mellan datahallar och elnät för en hållbar digitalisering” vid Linköpings universitet.
Ta plats i Noden!
I Digitopia finns ett rum för tillfälliga utställningar: ”Noden”. Har du en utställningsidé med kopplingar till ny teknik? Då finns det möjlighet att ställa ut i Noden. Skriv till oss och presentera din utställningsidé: utstallningar@arbetetsmuseum.se
Detaljer från utställningen
”Jag tror inte att man tänker så mycket på att det är en person bakom appen liksom.”
”Gig – personen bakom appen” har slutat visas på plats på museet, men den finns kvar som digital utställning här.
I utställningen Gig – personen bakom appen får vi i text och bild följa personer som arbetar som matbud i den så kallade gigekonomin. Arbetets museum har i sin dokumentation intervjuat nio personer i Norrköping och Uppsala som är eller har varit matbud. I utställningen får vi höra matbudens egna röster i såväl korta som långa citat, ackompanjerade av fotografen Kevin Changs bilder från Norrköping, Uppsala och Stockholm.
Om gigekonomi
Gigekonomi består av flera olika branscher där Arbetets museum valt att undersöka just matbud. Sammanfattningsvis kan gigarbete beskrivas som korta uppdrag som förmedlas via en app. Ibland är personen som utför arbete anställd hos ett företag, ibland ses hen som egenanställd. I vissa fall får arbetstagaren en timlön, i andra fall får hen enbart betalt för utfört uppdrag. De flesta gigföretagen i Sverige har inte kollektivavtal. Positiva aspekter som lyfts fram är att det är ett flexibelt jobb som är enkelt att både få och utföra. Bland de negativa aspekterna kan nämnas osäkra arbetsvillkor, riskfyllda arbetssituationer och otydlighet kring arbetsgivaransvar.
Ljud i utställningen
- Östgötateatern tolkar intervjucitat från gigarbetare.
- Skådespelare från Östgötateatern, inläsning citat: Karl Sanner, Marika Strand, Agnes Matsdotter
Om Kevin Chang
Kevin Chang är utbildad på Nordens Fotoskola Biskops-Arnö. Han tog emot PFK:s stipendium “Årets Rookie” 2019. Under åren 2018 och 2020 visades Kevin Changs bilder på Arbetets museums Dokumentärfotosalong.
Sofia Bel Habib
Detaljer från utställningen
Kevin Chang
”Bernt-Ola sa någon gång att den svenska tanten var utrotningshotad. Nu kan en 85-åring vara lika modern som en 35-åring, har samma typ av kläder och så vidare. I tanten finns någon slags kulturhistoria, bilden berättar något om den tid som flytt och jag har märkt att mina vänner som fått se bilderna blir lyriska och börjar associera till släktingar och minnen när de ser dessa bilder.”
Ulrika Sparre, Bernt-Ola Falcks änka
Tantens värld var hemmet och familjen, och därmed har hon traditionellt ofta både osynliggjorts och hånats. Men med tiden har tanten kommit att få revansch. Idag vill vi ta fram vår inre tant och hennes ideal har blivit något eftersträvansvärt.
Under våren 2023 visar Arbetets museum utställningen Tanter! av framlidne fotografen Bernt-Ola Falck. En serie aldrig tidigare visade bilder, som med både humor och värme porträtterar en hel bukett av underbara tanter.
”Vi är stolta och glada över att Bernt-Ola Falcks tanter premiärvisas just hos oss på Arbetets museum. Utställningen är i gott sällskap här i Strykjärnet, som ju från början var en textilfabrik där främst kvinnor arbetade. Här står Susanna Arwins staty Den svenska tanten och blickar mot museet, ett konstverk som sedan 1995 även finns representerat som vepa på våning fyra på museet. Och i museets trapphus finns vår utställning om textilarbetaren Alva Carlsson, som berättar om hur det var att arbeta i huset under textileran.”
Niklas Cserhalmi, museidirektör
Om Bernt-Ola Falck
Bernt-Ola Falck (1962–2006) arbetade många år som pressfotograf, bl.a. för Östgöta-Correspondenten i Linköping, där han sedermera också blev bildchef. Vid sidan av bildjournalistiken gjorde han en rad egna projekt och producerade flera fotoböcker och utställningar.
Detaljer från utställningen
Foto: Bernt-Ola Falck
Fotografen Daniel Nilssons bilder av de hemmakontor som poppade upp i Sverige, som ett resultat av de nedstängningar som följde i pandemins spår, visar hur annorlunda arbetslivet blev för många av oss.
Plötsligt tog vi med oss vårt jobb hem och tvingades – via nya tekniska bekantskaper som Teams och zoom – att bjuda in kollegor till våra stökiga tvättstugor, källare och förråd. I kök där disk växt på hög har vi haft löneförhandlingar. I hobbyrum där träningskläder hängt på tork har vi haft mysiga eftermiddagsfikan. I obäddade sovrum har vi haft styrelsemöten.
Längs vägen har vi bevittnat en av de största arbetslivsförändringarna i modern tid, en förändring som kommer att ta plats på en historisk tidslinje.
Det är i ljuset av detta som Daniel Nilssons fotografier av hemmakontor bör betraktas. Som ett paradigmskifte, där kontor och arbetsplats inne i överbefolkade städer inte längre är självklara nödvändigheter – och där människan gör sitt bästa för att finna sin roll i en ny tid.
Bilderna har refererats till som en unik samtidsdokumentation och uppmärksammats både i Sverige och utomlands.
Utställningen Hemmakontor visas på Arbetets museum under perioden 27 maj–3 september 2023. Utställningen visas i samarbete med TCO.
Om Daniel Nilsson
Daniel Nilsson (f. 1978) är bildjournalist bosatt i Malmö. Han arbetar främst för dagstidningar och magasin och hans bilder kännetecknas ofta av tydliga inslag av underfundig humor och vardagsrealism.
Nilsson är flerfaldigt prisbelönt i Sverige och internationellt för sina bilder och reportage. År 2022 mottog han det prestigefyllda Lars Tunbjörkpriset med motiveringen ”hans unika tidsdokument Hemmakontor är kronan på verket i en dokumentärfotografisk gärning som genomsyras av humor och skärpa”.
Hemmakontor-projektet utsågs till Årets Vardagslivsreportage 2021 i Årets bild och har fått stor uppmärksamhet i Sverige och internationellt.
Foto: Emil Malmborg
Detaljer från utställningen
Foto: Daniel Nilsson
”Det finns en eftertänksamhet i det långsamma. Det sätter sig på tvären mot samtiden, som är snabb och lönsam och produktiv. Det finns knappt något så långsamt och olönsamt som att brodera, därför blir det arbetet också det finaste jag vet, något ovärderbart, något som faller utanför systemen. Det blir en protest, en omsorg.”
Lotta Sjöberg
Nyhetsflashar är en stor inspirationskänsla i Lotta Sjöbergs arbete med broderi. Snabba och flyktiga utgör de en stark kontrast till hennes hantverk som är både långsamt och konkret. Resultatet av mötet blir politiskt kommenterande broderier, som ett slags dagsverser.
Lotta Sjöberg är tecknare och illustratör och har både den tecknade och broderade bilden som medium. Ämnen som hon återvänder till är psykisk ohälsa, moderskapet, kvinnorollen och kvinnokroppen i förfall, klädindustrins exploatering och kommersialisering och nedvärderade kvinnliga hantverk som make-up och broderi.
Långsamhet som metod
Lottas arbete med broderi och virkning blir ett slags motsats till det snabba tecknandet, där hon ibland upplever att hon måste sakta ner för att verkligen lära känna sina karaktärer. Ta hand om dem, låta dem vara fysiska och trassla och skrynkla sig. Men med broderiet blir det något annat.
”Det börjar ofta med att jag broderar ett ansikte, som nästan alltid blir uppgivet eller bekymrat. Det bara blir så, det är som att fingrarna inte kan göra nåt glatt. Ofta vet jag inte vad fortsättningen ska vara, men eftersom broderandet är så långsamt, så finns det massor av tid längs vägen att komma på idéer eller ordlekar. Jag litar alltid på att hjärnan ska hitta på något, och det gör den.”
I brännpunkten mellan serier och textilt hantverk
Comics craftivism är ett nytt namn på en genre som rör sig någonstans mellan serietecknande och den växande craftivism-rörelsen, där garngrafitti, broderade budskap på stan och stickade kläder på skulpturer används som ett sätt att ge värme, liv, färg och budskap i det offentliga rummet. Bildforum som Instagram hjälper till att sprida denna konstform över världen i en sorts aktivistisk anda. Det blir ett alternativ till massproduktion: ett enda broderi kan spridas över hela världen med sitt budskap, helt utan ekonomiska intressen.
Om Lotta Sjöberg
Lotta Sjöberg bor i Stockholm, är utbildad på Konstfack och arbetar som serietecknare och illustratör. Hon har anlitats av bland annat Svenska Dagbladet, Vi föräldrar och flera av Sveriges fackföreningar. Sedan 2009 driver hon det populära Facebookforumet Family living – the true story. Hon debuterade 2005 med serieboken Bebisbekännelser – guide för nybörjarföräldrar och har sedan dess gett ut en rad böcker, bland annat Orka torka: motståndsinspiration från facebookgruppen Family Living – the true story.
Detaljer från utställningen
Foto/illustration: Lotta Sjöberg
”Jag heter Alva och är född 1909 i Furingstad på Vikbolandet. I 35 år var jag rullerska på femte våningen här i Strykjärnet. Nu är jag pensionär sen länge. Men jag vaknar fortfarande klockan fyra på morgonen och tror att det är dags att gå till jobbet.”
Alva Carlsson, rullerska i Strykjärnet
”Jag ville aldrig bli hemmafru. Gud, nej. Fick jag välja skulle jag inte vara hemma nu heller. Jag tyckte om att jobba.”
Alva föddes 1909 i en fattig familj på Vikbolandet. Som 16-åring flyttade hon in till staden för att börja arbeta på Strykjärnet. Vad var det för arbete som mötte henne? Vad var det för miljö hon lämnade?
”Att få det bra var mitt mål. Att kunna försörja mig. Att slippa svälta. Det gav jag mig tjyven på.”
Rullerskan – yrket som försvann
Som rullerska var det Alvas uppgift att rulla garn från mindre spolar till större koner och ta bort klunsar och ojämnheter. Hennes avdelning var den som kom att rationaliseras hårdast. Efter andra världskriget köpte företaget automatrullmaskiner. Vid en sådan maskin kunde en ensam rullerska göra samma jobb som tidigare tjugo rullerskor gjort.
”När fabriken stängdes kändes det som en bit av mig dog. Jag hade varit där så länge, sedan 1927. De pratade om att det gick dåligt, att de kanske skulle vara tvungna att lägga ned. Men att de skulle lägga ned alltihop hade jag aldrig kunnat drömma om.”
Alva arbetade inom textilindustrin ända fram till pensionen.
Om utställningen
Utställningen Historien om Alva är resultatet av en intervju med Alva som Arbetets museum genomförde i projektet Arbetarminnen 1987. Denna första intervju kompletterades med mer information vid några tillfällen under 1991. Berättelsen består av Alvas minnen och upplevelser – så som hon förmedlade dem genom våra möten med henne.
Detaljer från utställningen
Foto: Arbetets museum
”Häromveckan så klämde ett av fruntimren här ett finger så illa att det gick av. Jo, så var det! Hon skulle torka rent en av maskinerna efter sitt skift med trassel som fastnat mellan två kugghjul – och vips så var fingret av. Förmannen, Herr Karlsson, virade om handen med en handduk och tog med henne till lasarettet. Hon är inte tillbaka ännu.”
Vid entrén till varje våningsplan på museet står stora gula trådrullar med filmer om husets historia. Lyssna på berättelserna och följ med på en resa i tid och rum, genom husets olika våningsplan och ett århundrade av historia. Historien berättas ur ett barns perspektiv och passar för alla åldrar. Du kan välja att lyssna på svenska eller engelska.
Du får möta människorna som arbetade här: arkitekten Folke Bensow, Hisspojken Harald och textilarbetarna själva – rullerskor, spolerskor, varperskor och dressare. De pekar ut gömda spår som finns kvar i huset än idag. Vad användes den telefonliknande mackapären i hissen till? Vad är de mystiska fläckarna i taket på våning 3? Och vad är egentligen ”Suckarnas gång”? Här får du svaren.
Gömda spår togs fram i samband med Strykjärnets 100-årsjubileum.
Detaljer från utställningen
Foto: Holmens arkiv
Du har säkert varit med om att ett ljud har väckt minnen som du inte visste att du bar på. Ljud kan också vara en nyckel till en annan tid som hjälper oss att förstå det förflutna. Hur höll vi kontakten med omvärlden och varandra före tv:n, mobiltelefonen och internet? Hur klarade vi hemarbetet utan tvättmaskin och dammsugare? Och hur har symaskinens utveckling bidragit till kvinnors frigörelse?
I utställningen kan du lyssna på några av de viktiga ljud som bildat soundtrack till arbetsliv och vardag de senaste hundra åren.
Vill du lyssna på fler ljud från det förflutna? Kanske ett ånglok, ett modem eller en demonstration från förr? Arbetets museum har tillsammans med fem andra museer i Europa samlat in ljud som har försvunnit eller är på väg att försvinna. Du hittar alla ljud på sajten Sounds Of Changes.
Arbetslivsmuseerna – Sveriges skattkista
I Magasinet visar vi en liten bråkdel av allt du kan uppleva hos Sveriges många arbetslivsmuseer. Runt om i landet finns omkring 1500 museer som arbetar – ofta ideellt – med att bevara och berätta om Sveriges arbetslivshistoria.
På arbetslivsmuseerna finns berättelser om människor, deras liv och drömmar och om arbetets vardag men också om maskiner och teknik. De visar upp allt från skira spetsar till stora bruksmiljöer.
I Magasinet presenterar vi varje år vinnarna av Årets Arbetslivsmuseum och Årets Arbetsmyra – två priser som syftar till att lyfta fram och tacka alla som arbetar på arbetslivsmuseer runt om i landet.
Här på vår hemsida och i gratisappen Museiguide kan du söka efter arbetslivsmuseer nära dig. Appen finns i App Store och Google Play. Ladda ner den och upptäck smultronställena runt knuten! Kanske lär du dig nåt nytt om din egen orts historia?
Detaljer från utställningen
Foto: Peter Holgersson
