Kommande utställningar

Ragnvald Blix - karikatyrtecknaren som utmanade Hitler är en utställning med bilder av Ragnvald Blix, kommenterade med texter från Rikke Peterssons bok med samma namn. Ragnvald Blix var norsk satirtecknare, född i Oslo 1882. Mest känd är Blix för sina antinazistiska karikatyrer signerade av pseudonymen Stig Höök, som gavs ut under andra världskriget i Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning (GHT). Genom sina teckningar blev Blix en av de mest kända och betydelsefulla opinionsbildarna i Sverige under kriget och ett stöd till motståndsrörelserna i både Norge och Danmark. Flera av hans teckningar ingick i albumen ”Stig Höök Anno 1941” och ”Stig Höök 1942-1944”. I det ockuperade Danmark publicerades albumet illegalt och alla inkomster från försäljningen gick till motståndsrörelsen. Blix fick flera utmärkelser för sitt arbete, bland annat kung Christian X av Danmarks frihetsmedalj, och den norska statens konstnärsstipendium. Han upptogs även som medlem i Norska Akademien när den grundades 1953. Ragnvald Blix avled 1958. - Med sin skarpa penna avslöjade Blix ondskan och hyckleriet i sin samtid. Vi påminns om nazismens brott som aldrig får glömmas bort. Att visa de starka och uppkäftiga motbilder Ragnvald Blix vågade göra, och som Torgny Segerstedt och många andra redaktörer i Europa valde att publicera, är att än en gång visa att vi kan lära oss av historien. Det handlar om att förstå hur viktiga våra satirtecknare och komiker är och vilken makt skrattet har. Vi måste våga skratta åt makten, nu mer än någonsin, säger Carina Milde, intendent på EWK-museet på Arbetets museum. Utställningen visas på Arbetets museum 12 maj - 14 oktober 2018.

För andra året i rad arrangerar Arbetets museum "Dokumentärfotosalongen". 2017 sökte över 90 personer om deltagande och av dessa valdes 39 ut av en jury för att få visa sina bilder. I år är temat "i väntan på", ett tema som röstades fram av våra besökare i samband med avslutningen av 2017 års Dokumentärfotosalong. Temat är fritt att tolka utifrån Arbetets museums uppdrag som handlar om att skildra människors berättelser om arbetsliv och vardagsliv.

Vi tycker att det är ett intressant tema som våra besökare röstat fram, säger Truls Olin, Utställningschef på Arbetets museum, och initiativtagare till Dokumentärfotosalongen.

I årets upplaga av Dokuemntärfotosalongen kommer besökaren få möta bilder som på olika sätt belyser människors vardag, villkor, glädjeämnen och svårigheter.

Vi har sedan 1991 visat fotografier från alla världens hörn som belyst alla tänkbara ämnen. Kända och internationellt erkända och prisade fotografer har delat sitt arbete med oss. Genom denna satsning vill vi uppmärksamma och uppmuntra fler fotografer för deras arbete med dokumentärt foto. Vi siktar på att göra Dokumentärfotosalongen till ett årligen återkommande inslag som på många sätt ska kunna berika vår verksamhet här på Arbetets museum.

Dokumentärfotosalong 2017 visas under perioden 8 september till 18 november på Arbetets museum, våning 7.

JURYN

Göran Widerberg, bildredaktör, Dagens arbete Märta Thisner, Fotograf Truls Olin, utställningschef, Arbetets museum Urvalet kommer att göras anonymt bland de inkomna bidragen.

Vad händer egentligen på museet på natten? Larmet går trots att ingen är här, och personalen möts av skräp och kaos när de kommer på morgonen. De börjar känna sig lite skraja. Efter krismöte med museiledningen har orsaken till problemen diskuterats vilt; men alla är överens om att allt började när den nya utställningen om djur kom till museet. Museichefen har nu tvingats ta till drastiska åtgärder för att komma till rätta med problemet. En djurdetektiv har anställts. Med detektivens hjälp har vi hittat en massa skräp, djurspår och hört mystiska ljud. Är det djuren från utställningen som orsakar problemen? Och i sådant fall varför? Nu behöver vi barnens hjälp! Följ med vår djurdetektiv in i utställningen och hjälp oss att lösa gåtan!

om utställningen

I utställningen Min djuriska park möter vi ett 40-tal djur sammanfogade av vardagliga prylar som vi människor omger oss med. Varje individ får sin unika karaktär av sina material - en fladdermus gjord av paraplyer, dammsugarmunstycken som förvandlats till en apa eller en 3,5 meter lång krokodil gjord av bildäck är några av djuren som besökarna kan möta i parken. De återvunna materialen öppnar upp för tankar vart saker och ting har för ursprung och vilka egenskaper de ger djuren. Min Djuriska park är skapad av konstnären Eric Langert. Utställningen har turnerat runt i landet i 20 år, men det är första gången djuren anländer till Norrköping. I samband med att vi visar utställningen erbjuder vi även guidade visningar med vår pedagog "djurdetektiven". Tillsammans får barnen fundera över vad som händer på museet under natten och vad djuren i utställningen kan ha med detta att göra. Kanske vill djuren berätta något för oss?

VISNINGAR

Från och med vecka 25 erbjuder vi gratis visningar. Grupper tas emot kl 11, 12, 13, 14, 15 och visningen pågår ca 20 min. För att delta i visningen behöver man anmäla sig i receptionen. Vi tar emot max 15 barn per visning. Grupper från förskolor kan boka in sig på förmiddagarna i juni och augusti kl 8:30 eller 9:30 för en längre workshop där även aktiviteter i kreativa verkstaden ingår. Förskolegrupperna kan maximalt bestå av 20 barn/grupp. Workshopen kostar 500kr. Förfrågan om bokning sker via vår hemsida: www.arbetetsmuseum.se/visningsforfragan/

Under 1900-talet kom olika grupper av kvinnliga textilarbetare från Lancashire i England att utveckla ett hemligt språk, kallat Mee-Mawing, som de använde för att kommunicera genom det höga oväsendet från maskinerna i textilfabrikerna. Mee-Mawing var en kombination av pantomim, dans, och att läsa på läppar. Språket användes för arbetsrelaterade konversationer, vardagligt småprat, och politiska diskussioner som hölls hemliga för kvinnornas förmän och överordnade. I utställningen Kod på Arbetets museum sammanflätas husets egna textila historia med andra referenser till textilhistoria med hjälp av Arbetets Museets arkiv och forskarresurser. Kristina Müntzings utställning ingår i ett längre konstnärligt forskningsprojekt som undersöker kommunikation och hemliga språk genom referenser till textilindustrins historia och till framväxten av socialistiska rörelser.