Kommande utställningar

Fotosalong 2021

Höstens stora fotohändelse!
Ansökan är nu öppen

Brinner du för fotografi? Har du en berättelse att förmedla genom bild eller film? Då kan du ansöka till Dokumentärfotosalongen. Årets tema är ”Se mig!” och ansökan är öppen 1 mars–2 maj 2021. Länk till ansökningssidan Dokumentärfotosalongen är en jurybedömd salong som är öppen för alla – både professionella, studenter och amatörfotografer. I år fyller salongen fem år och det ska firas! Därför kommer 2021 års fotosalong att visas både på Arbetets museum i Norrköping och Västerbottens museum i Umeå. För att fira lite extra tar vi dessutom bort ansökningsavgiften under 2021. Nytt för årets dokumentärfotosalong är att du också kan söka med dokumentärfilm. Årets jury består av Johanna Haverlind, utställningschef, Arbetets museum, Petter Engman, fotograf, Västerbottens museum samt Nils Petter Löfstedt, fotograf och regissör. Om du går ut och tar bilder, tänk på att följa Folkhälsomyndighetens rekommendationer för att undvika smittspridning av coronaviruset. Utställningen Dokumentärfotosalong 2021 kommer att visas på Arbetets museum och Västerbottens museum under perioden 4 september 2021–9 januari 2022. På grund av den pågående pandemin kan utställningsperioden komma att flyttas fram eller förlängas. Salongen kan också helt eller delvist komma att bli digital.

Om Dokumentärfotosalongen

Dokumentärfotosalongen är Arbetets museums årligen återkommande initiativ för att uppmärksamma det dokumentära fotografiet. Med salongen vill Arbetets museum erbjuda en arena för såväl amatörer som etablerade fotografer att dela med sig av sina berättelser. En jury bedömer vilka verk som antas till höstens stora utställning Dokumentärfotosalong 2021. Årets tema, ”Se mig!”, är utsett av Arbetets museums besökare. Under utställningens visningsperiod utses tre stipendiater som erhåller 5 000 kronor vardera utifrån tre kategorier: Juryns pris för bästa bild, Juryns pris för bästa bild utifrån temat och Publikens pris för bästa bild.

Besök förra årets salong digitalt

91 fotografer sökte till Arbetets museums Dokumentärfotosalong 2020. Av dessa valde en jury anonymt ut 43 deltagare som ställde ut sammanlagt 99 verk i salongen.
Foto bildrutor: ”Min mor hade mörkt lockigt hår” av Helen Ahlbom. Juryns pris för bästa bild i Dokumentärfotosalong 2020. ”Kumkum” av Sebastian Sardi. Publikens pris för bästa bild i Dokumentärfotosalong 2020. ”Wilma” av Kicki Lundgren. Juryns pris för bästa bild utifrån temat ”Kaos” i Dokumentärfotosalong 2020.

Digitopia

En ny utställning om människan, tekniken och framtiden

Vi står mitt i vår tids största förändring. Artificiell intelligens, robotar, autonoma system, digitalisering och automatisering – ny teknik är redan idag en stor del av våra liv. Men vad betyder den digitala utvecklingen för samhället och för oss som individer? Nu bygger Arbetets museum en ny utställning som dyker ner i de stora framtidsfrågorna. I slutet av 2021 öppnar Digitopia! Utställningen kommer att kretsa kring fyra teman – arbete, vardagsliv, vård och övervakning. Områden där tekniken har skapat bekvämligheter och underlättat på många sätt. Men ny teknik leder också till nya frågor. Hur påverkas jobben? Vad händer när gränsen mellan jobb och fritid blir otydlig? Var och när tycker vi att det är okej att robotar används? Hur mycket av våra liv är vi egentligen villiga att dela med oss av? Vem drar nytta av vad och på vems bekostnad? Digitopia är en efterföljare till de två succéutställningarna Industriland (invigdes 2007) och Framtidsland (vinnare av Årets utställning 2014). I början av 2021 rivs utställningarna Kris & vision, Framtidsland och Hej robot! för att ge plats åt den nya satsningen, som planeras stå klar i slutet av 2021. Utställningen Digitopia produceras av Arbetets museum med finansiering av bland andra forskningsrådet Forte/Svenska ESF-rådet samt Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

Berätta! Hur har ny teknik påverkat ditt liv?

Minns du när datorerna kom till din arbetsplats? Träffade du din partner i en datingapp? Kanske har onlinespel förändrat din syn på världen? Digitalisering, AI och robotisering påverkar oss alla på olika sätt. Nu är vi är nyfikna på just din berättelse om hur digital teknik har påverkat livet! Skicka in din berättelse på www.arbetetsmuseum.se/lamna-din-berattelse eller maila den till arkivet@arbetetsmuseum.se. Berättelsen får vara max 1500 tecken inklusive blanksteg. Berättelsen anonymiseras och hela eller delar av texten kan komma att visas i den kommande utställningen.

Insamling: Gigjobb

Undern vintern 2021 gjorde Arbetets museum en insamling av berättelser, där vi intervjuade personer som jobbar inom gigekonomin. Syftet var att undersöka hur arbetsförhållanden och villkor ser ut i vardagen för dig som gigarbetar. Läs mer om insamlingen här.

Kärlekens kraft

Berättelser om att föda och att födas

Kärlekens kraft handlar om att föda barn, att vara med sin partner när hon föder och att bistå den som föder. Den är en berättelse om att vara människa i ett av de mest sårbara och öppna ögonblick varje människa går igenom. Genom födelseberättelser i bilder och video målar utställningen upp en bild av födandets kraft och möjligheter och ger inblick i hur födandet kan gestalta sig och vad dess existentiella innebörd kan vara. I utställningen finns även porträtt av ett antal namnkunniga barnmorskor samt en text med utgångspunkt i deras arbete med att bistå kvinnor och familjer under barnafödandet.

Om fotografen

Elisabeth Ubbe är fotograf och barnmorska. Hon dokumenterade sin första förlossning på Karolinska sjukhuset i Stockholm 2009. Ubbe pendlar mellan uppdrag för tidningar som The New York Times och egna projekt i foto, film och text där hon ofta undersöker frågor som på djupet rör kvinnors liv. Hon har presenterat sitt arbete vid FN:s kvinnokonferens vid två tillfällen, varav en serie som ingår i Kärlekens kraft. ”Kärlekens kraft” öppnar på Arbetets museum under 2021. Öppningsdatum kommer.
Porträttbild Elisabeth Ubbe: foto Jenny Frejing

Katt People

Om katter och deras människor

I utställningen Katt People riktar fotografen Julia Lindemalm kameran mot våra vildaste tamdjur och mot människorna som älskar dem. Hon möter personer som vigt sina liv åt katter: en man som klär sina nakenkatter i klänningar, en kvinna som inte fick ha djur som barn och därför skaffat åtta katter som pensionär, och många fler. De kallas ibland ”crazy cat ladies”, inte utan förakt. – Men det finns inget crazy i att älska djur, säger Julia Lindemalm. Kattens status är både hög och låg, från stylad utställningskatt till övergiven sommarkatt. Trots våra intensiva försök kan vi inte ta dess kärlek för given. Katten lyckas vi aldrig helt tämja.  

Om fotografen

Julia Lindemalm är fotograf, baserad i Malmö där hon arbetar regelbundet för magasin och dagstidningar. Hon är utbildad vid Mittuniversitet och Danmarks journalisthögskola och har utöver fotografi läst kritiska djurstudier på Lunds universitet. I sitt konstnärskap utforskar hon människans relation till djur. Hennes första fotobok ”Katt People” gavs ut 2017 och året efter kom ”Zoo World”, om fenomenet djurparker. Hennes bilder har vistats på gallerier och museer runt om i Sverige. För sitt arbete tilldelades hon det första Lars Tunbjörk-priset 2016. Hon har även fått författarfondens arbetsstipendium för sina två böcker, vunnit pris i Årets Bild och blivit nominerad till World Press Photos Joop Swart Masterclass. ”Katt People” visas på Arbetets museum under 2021. Öppningsdatum kommer.

#Kattpeoplearbetets

I anslutning till utställningen har vi bett våra besökare och följare att lägga upp bilder på sig själva och sina katter. Här visar vi upp ett antal av de bilderna.

Jag har väntat så länge

Ångest och hybris i Nina Hemmingssons nya utställning

Ångest och hybris, kärlek och ensamhet – i Nina Hemmingssons teckningar ryms både det nattsvarta och det hoppfulla. Under 2021 tar hennes bildvärld plats på Arbetets museum i utställningen JAG HAR VÄNTAT SÅ LÄNGE, där nytt material visas tillsammans med bilder från tidigare år.
”Det är märkligt att det är tjugo år sedan jag gick ut konstakademin och lika länge sedan jag började teckna serier. Det känns på sätt och vis bara som några år. Samtidigt är det som att jag åldrats hundra år sedan dess. Jag får ibland frågan varför jag gräver mig ner i det mörka. Men jag gräver inte, utan bearbetar mina upplevelser i det här märkliga livet. I mina teckningar kan jag fylla i och ibland förstå tillvarons skevheter, vilket snarare är ett sätt för mig att ta mig ut ur det mörka än att söka upp det. Jag vet inte hur det hade gått för mig om jag inte haft mina pennor. Antagligen mycket dåligt. Parallellt med mig går tecknandet som ett eget spår genom tiden, eller en linje. Det går inte en dag utan att jag är tacksam över att jag har den här linjen, som inte bara löper jämte mig utan också in i mig och ut igen på pappret. Till utställningen JAG HAR VÄNTAT SÅ LÄNGE på Arbetets Museum har jag ett antal nya målningar/collage, som tillkommit under hösten 2020. Utöver det visas ett urval av de teckningar och serier jag gjort under åren.”

Nina Hemmingsson oktober 2020

Om konstnären

Nina Hemmingsson, född 1971, är konstnär och serietecknare. Sedan debuten 2006 med ”Jag är din flickvän nu”, har hon kommit ut med en diktsamling och åtta serie-/bilderböcker, varav den senaste, ”Vad glad du är som får titta på mig”, utkom nu i våras. Utställningen JAG HAR VÄNTAT SÅ LÄNGE visas på Arbetets museum under 2021. Öppningsdatum kommer. 

Vad skulle EWK sagt?

EWK, miljön och klimatet

“No one will protect what they don't care about; and no one will care about what they have never experienced”

David Attenborough

Den 23 september 2019 höll Greta Tunberg ett tal inför alla världens ledare under FN:s klimattoppmöte i New York. Greta, som sedan hösten 2018 valt att skolka från skolan och sätta sig utanför Sveriges riksdag, med sin handskrivna skylt om skolstrejk för klimatet. I dag upprepar Sir David Attenborough samma sak, med en 93-årings patos, i sitt vittnesmål om den planet vi alla lever på och delar ansvar för. Hur skulle EWK ha reagerat på Gretas tal och Sir Davids vittnesmål? Skulle han varit tidningarnas utsände i New York? Hade han fått åka med på resorna till våra smältande poler? Ingen vet. Det vi i stället får göra är att vända tillbaka till vårt arkiv. Se hur han kommenterade lokala och globala frågor genom 50 års tecknande för tidningar och mediehus över hela världen. Frågor som rört miljö, klimat, jordens resurser och vår alldeles enastående vackra natur. Kanske kan hans bilder inspirera oss och ge oss kraft att vända utvecklingen? Ett är säkert: även om de skapats för decennier sedan fortsätter de att lära oss om vår gemensamma planet och om människorna som bebor den.
Illustrationer: Ewert Karlsson

EWK-museet

En utställning om Sveriges mest kända politiska tecknare

På EWK-museet finns en permanent utställning om Ewert Karlsson, mer känd under signaturen EWK. Han är en av Sveriges mest kända politiska tecknare och utställningen berättar om hans liv och arbete. På EWK-museet finns även ett galleri med nära 2000 av EWK:s teckningar. Här visas också tillfälliga temautställningar samt bilder av andra politiska tecknare.

Historien om Alva

Utställning om Alva som i 35 år arbetade i vår byggnad Strykjärnet

Historien om Alva handlar om rullerskan Alva Carlsson som arbetade 35 år i Strykjärnet, 1927-1962. I det gamla trapphuset kan du följa berättelsen om husets historia och de människor som arbetat här. Starta på plan 7 och vandra nedåt.  

Visning av Historien om Alva

Alva föddes 1906 i en fattig familj på Vikbolandet. Som 16-åring flyttade hon in till staden för att börja arbeta på Strykjärnet. Vad var det för arbete som mötte henne? Vad var det för miljö hon lämnade? Alva arbetade ända fram till pensionen inom textilindustrin och i visningen berättar museets pedagog, som iklätt sig rollen som Alva, om hennes liv. Skicka in en visningsförfrågan När: tillsvidare Var: utställningen Alva i trapphuset Tid: 30 minuter Innehåll: dramatisering, dialog Kostnad: 500 kr Antal: max 20 elever