Aktuella utställningar

Rösträtt för kvinnor

En utställning baserad på Sara Telemans bok med samma namn

1919 tog Sveriges riksdag beslut om allmän och lika rösträtt för kvinnor. På hösten 1921 fick svenska kvinnor rösta för första gången. Det krävdes en lång och envis kamp innan lagen ändrades. Hur gick det till när svenska kvinnor fick rösträtt? Hur såg kampen ut? Vilka kämpade? När kampen började i slutet av 1800-talet var det många kvinnor som aldrig tänkt på att de borde ha rösträtt. I flera hundra år hade kvinnor inte fått bestämma över sig själva. De var omyndiga. Männen hade styrt det mesta i samhället. De hade levt i en tid då de flesta på allvar trodde på att alla män var smartare än kvinnor. Att deras hjärnor var annorlunda. Männen var bättre på att bestämma, och kvinnor skulle lyda. Det var en galen tanke. Det hade vissa redan sagt, men det tog lång tid innan det blev någon förändring. Sara Teleman bjuder oss på jordnära och humoristiska porträtt av framträdande personer som kämpat för kvinnors rösträtt i Sverige och världen. De vars förtjänst det är att alla svenska kvinnor idag har rätt att rösta till riksdagen. Här får vi lära känna rösträttskampens egna idoler; Betty Pettersson, första kvinnan med akademiska examen i Sverige. Emilie Rathou som 1 maj 1891 blev den första svenska kvinnan som talade för en publik om kvinnors rösträtt. Och Kata Dahlström, arbetarrörelsens mest populära talare. Och vi får möta några av de män som oförtrutet kämpade för kvinnornas rättigheter, trots att förslagen fick nej efter nej efter nej. Utställningen Rösträtt för kvinnor är baserad på Sara Telemans bok med samma namn, utgiven på LL Förlag. Med tydlig berättarröst och texter skrivna på lättläst svenska tillgängliggör Sara Teleman ett ganska svårgripbart och långdraget förlopp i den svenska demokratins historia. Utställningen Rösträtt för kvinnor visas på Arbetets museum 15 juni‒3 november 2019. Vernissage: Lördag 15 juni kl. 14.00–15.30 på Arbetets museum, plan 3. Vernissageprogram | Facebook

Sounds of Changes

Om de ljud som har förändrats – och de som har försvunnit

Projektet Sounds of Changes handlar om ljud i förändring. Om ljud som inte längre finns, eller som är på väg att försvinna. I dag är tystnad något sällsynt, vi har nästan alltid ljud omkring oss. Men ljuden förändrar sig över tid – vi tänker inte så ofta på att staden för många år sedan lät på ett annat sätt än den gör i dag. Ljud kan vara en nyckel till en annan tid som hjälper oss att förstå det förflutna. Ljud kan också väcka minnen som du kanske inte visste att du bar på. Ljudet av en sedan länge bortglömd händelse. Sounds of Changes är ett EU-projekt där Arbetets museum under två års tid har arbetat tillsammans med fem andra museer i Finland, Polen, Tyskland och Slovenien och Sverige. Vi har samlat in utrotningshotade och försvunna ljud till en databas, där ljuden är fria att använda för alla. I databasen kan du till exempel lyssna på ett ånglok, en tandläkarborr eller en trampsymaskin. Eller lyssna på hela ljudmiljöer, som ljudet vid en järnvägsstation eller från en demonstration. Projektet Sounds of Changes presenteras med en utställning i nybyggda Magasinet på Arbetets museum. Magasinet är den första delen som öppnar i en spännande ny utställning för stora och små som just nu byggs på plan 1. Vernissage för Sounds of Changes hålls 18 maj under vårt heldagsevenemang Gömt & glömt. Välkommen! Foto ovan: Skansen, CC BY-SA. Redigerad av Arbetets museum.

Övergivna platser

Sällsamma vykort från ett Sverige som fallit i glömska

Utställningen Övergivna platser tar sitt avstamp i Jan Jörnmarks långa projekt med samma namn. Det inleddes med en enkel webbplats sommaren 2005 men växte snabbt till att omfatta flera böcker så väl som radio- och tv-program. I dag lever projektet vidare i form av bland annat en Facebook-grupp med över 120 000 medlemmar. Berättelsen om det moderna Sveriges efterkrigstid går som en röd tråd genom utställningen. Här finns bilder från projektets hela historia, tyngdpunkten ligger dock på nyare fotografier som inte visats tidigare. En del av utställningen innehåller också bilder från Europa och USA. Utställningen Övergivna platser visas på Arbetets museum 18 maj–18 augusti 2019. Vernissage hålls 18 maj under vårt heldagsevenemang Gömt & glömt. Välkommen!

Girls, girls, girls

“Tjejerna jag plåtar är offer för en blick men de är också starka och har makten över din blick”

Tjejerna jag plåtar är offer för en blick men de är också starka och har makten över din blick” Fotografen Julia Peirone har sedan debuten vid millennieskiftet utforskat identitet och den fotografiska bilden, ofta med fokus på unga kvinnor i serier som speglar barndomens och vuxenblivandets sidor kring sårbarhet, skam och sexualitet. Framförallt intresserar sig Peirone för hur verkligheten existerar genom bilden och hur vi genom betraktandet möter oss själva. Peirone ställer frågor kring vad en fotografisk bild kan vara och vad den kan göra, vad som är dess styrkor och begränsningar. I en tid som präglas av sociala medier och en bildkultur som blir alltmer självcentrerad blir det okontrollerade och sårbara viktiga teman. Peirone arbetar ofta med castingprocesser och förberedelser där omtagningar, ögonblick och misslyckanden får framskjutna positioner. Hennes fotografier blir undersökningar av tillstånd, bildspråk och sociala normer som speglar kraven utifrån. Genom detta utmanar hon relationen mellan betraktaren och den betraktade, och det blir avgörande för tolkningen av bilderna huruvida betraktaren är man eller kvinna. Utställningen Girls, Girls, Girls visas på Arbetets museum 25 maj–25 augusti 2019.

EWK-museet

En utställning om EWK - Sveriges mest kända politiska tecknare.

På EWK-museet finns en permanent utställning om Ewert Karlsson, mer känd under signaturen EWK. Han är en av Sveriges mest kända politiska tecknare och utställningen berättar om hans liv och arbete. På EWK-museet finns även ett galleri med nära 2000 av EWK:s teckningar. Här visas också tillfälliga temautställningar samt bilder av andra politiska tecknare.

Historien om Alva

Utställning om Alva som i 35 år arbetade i vår byggnad Strykjärnet.

Alva Carlsson arbetade som rullerska i Strykjärnet 1927-1962. Museets enda permanenta utställning handlar om rullerskan Alva Carlsson som arbetade 35 år i Strykjärnet. I det gamla trapphuset kan du följa berättelsen om husets historia och de människor som arbetat här. Starta på plan 7 och vandra nedåt.

Kris & Vision

Utställning om hur Norrköping blev den stad den är idag.

Kris & vision - Våga älska Norrköping! är en utställning om hur Norrköping blev den stad den är idag.  Norrköpings stad har genom historien upplevt både stora framgångar och svåra motgångar. Dessa upp- och nedgångar har präglat Norrköping och dess befolkning. Ur kriserna har man format nya visioner, men visionära projekt har också förvandlats till kriser. För att förstå vad staden är idag behöver man förstå dess historia. Vad kan vi lära oss av de kriser och visioner som varit och hur kommer de att se ut i framtiden? Utställningen är producerad i samarbete med Fastighets AB L E Lundberg, Henry Ståhl Fastigheter AB, Hyresbostäder i Norrköping AB.

Framtidsland

Vår största satsning någonsin!

Arbetets museums största satsning någonsin, Framtidsland, tar sikte på morgondagens arbets- och vardagsliv. Utställningen börjar i 1980-talet, tar tempen på vår nutid och visar vägar in i en framtid som tar klimathotet på allvar. Hur ska vi bo, äta, resa, arbeta, utbilda oss? Vad vill vi? Vad är hållbart? Vad kan du och jag göra? Utställningen är tänkt att vara en verktygslåda för en hållbar framtid, ekologiskt, ekonomiskt och socialt. I utställningen möter besökaren bland annat ett organkabinett med bland annat mänskliga reservdelar och konstgjorda foster. I en boendeteater kan man skapa och plåta sitt eget familjeliv och i avdelningen om framtidens jobb är entreprenören Antonia Ax:son Johnson en av flera visionärer som ger ungdomarna råd. Till grund för utställningen ligger rundabordssamtal mellan forskare och ungdomar om tänkbara framtidsscenarier. Konstnärer har utgått från samtalen när de gestaltat utställningen. Samtalen mellan forskare och ungdomar kan besökarna lyssna på, bland annat via en talande tomat och en babblande hamburgare. En särskild turnéutställning Framtidsland ungdom visas på de orter där ungdomar medverkat; Falun, Kristianstad och Örebro. Ungdomar även från Linköping/Norrköping har deltagit. Vårt mål är att just ungdomar ska se utställningen och lämna museet med en känsla av framtidsoptimistism. Framtidsland beräknas stå i minst fem år men uppdateras efter hand.

FRAMTIDSLAND - Sveriges bästa utställning!

Det är Forum för utställare som varje år utser "Årets utställning". 2014 var det Framtidsland som fick pris vid Riksförbundet Sveriges museers årsmöte i april. Det är medlemmarna i Forum för utställare som röstar fram vinnaren. Motiveringen lyder: Engagerande frågor i ett aktuellt ämne möter lekfull gestaltning. Utifrån ungdomars visioner inspireras besökaren till egna kreativa lösningar för ett hållbart samhälle. Med ett deltagande, starkt, metodutvecklat innehåll och en flexibel design har Arbetets museum skapat en konsekvent genomförd och inspirerande utställning. Samarbetsparter: ABF, Antonia Ax:son Johnssons Stiftelse för Miljö och Utveckling, EON, Forskningsrådet Formas, Stiftelsen Framtidens kultur, Institutet för framtidsstudier, Kulturbryggan, LO, LRF, Postkodlotteriets Kulturstiftelse, Sensus, Sparbanksstiftelsen Alfa, Stiftelsen SAF, Svenskt Näringsliv och TCO. Under 2017 uppdaterades delar av utställningen i samarbete med Globala Norrköping (Norrköpings kommun och biståndsmyndigheten Sida) samt Stadsodling Norrköping och Naturskyddsföreningen.