Aktuella utställningar

id:TRANS

Från Kung Kristina till idag

Syns du, så finns du. I historieskrivningen lyser transpersonernas berättelser med sin frånvaro. Arbetets museum visar nu den omfattande utställningen id:TRANS där bildkonstnären och fotografen Elisabeth Ohlson gör upp med detta osynliggörande. I en serie porträtt av nu levande transpersoner och deras familjer möter vi de människor vi idag läser om, lyssnar till och möter på arbetsplatser, i skolan och vänskapskretsen. I foton, brev och videoinstallationer ges en uttömmande bild av en transpersons verklighet här och nu. Som kontrast iscensätts även ett antal historiska gestalter. Elisabeth arbetar oftast med en dokumentär tradition i botten. Sedan adderas fiction till bilderna. Modellerna regisseras och arrangeras minutiöst, så att budskapet ska gå fram. Den mest framträdande historiska gestalten i denna utställning är drottning Kristina. Elisabeth har sedan hon själv var ung fascinerats av drottning Kristina: ”För mig var drottning Kristina en fri person som inte lät sitt kön styra sitt liv”. Elisabeth har alltid använt historia som verktyg för att bättre skildra vår samtid. Både genom valet av historiska gestalter och genom att utnyttja tekniken som renässansen och barockens målare använde för att skapa dramatik. Ge sken av att de avporträtterade står på en scen. Under rubrikerna ”Rör inte min kropp”, Rätten till trygghet” och ”Älskade unge” förstår vi att denna berättelse bär på både tårar, smärta, kamp och ilska. Men blickarna vi möter i Elisabeths bilder är inte bortvända, kuvade eller undflyende. Inte heller arga. Istället returnerar de lugnt vår blick. Och de är många. ”En känsla jag önskar att besökarna ska få uppleva är att i utställningsrummet är transpersoner i majoritet. När det i samhället är precis tvärt om.” Som ett led i att nå flera med sina berättelser regidebuterade Elisabeth med föreställningen Kung Kristina på Strindbergs Intima teatern. Huvudrollen spelades av Alexa Lundberg. Om fotografen För Norrköping är Elisabeth en återkommande bildkonstnär. Norrköpings stadsmuseum har visat både Ecce Homo (1999) och In Hate We Trust (2007, en samproduktion mellan Elisabeth och stadsmuseet). I Ecce Homo lyfter Elisabeth HBT-personers liv och verklighet genom att gestalta dem i biblisk tappning. In Hate We Trust är mer direkt med åtta stora iscensättningar av hat, hets och våld som begåtts mot HBT-personer under Mångfaldsåret 2006. Fokus i de båda utställningarna är varje människas rätt att vara sig själv, en rätt som våldsverkare alltför ofta tagit ifrån personerna. År 2005 visade Elisabeth utställningen South Africa Via Dolorosa på Arbetets museum. Även här använder hon bibliska motiv, denna gång för att skildra den fruktansvärda HIV-epidemin i Sydafrika. År 2007 tilldelades Elisabeth Arbetets museums dokumentärfotopris.

Norrland–Stockholm tur och retur

Samtiden genom Mats Jonssons ögon

I Midsommarkransen bryter en högstadielärare ihop och gråter. Strax utanför Malå frågar sig en renskötare om det är någon idé att fortsätta. I Bollstabruk fortsätter sågverkets hjärta att slå medan den omgivande kroppen – själva samhället – tynar bort. I serieromanerna Mats kamp (2011), Nya Norrland (2017) och När vi var samer (2021) skildrar Mats Jonsson arbete, vardag och politik i den urbana medelklassens Hägersten, i skogsindustrins Ådalen och bland skogssamerna i Västerbottens inland. Det lilla livet möter de stora samhällsförändringarna, skildrat genom tecknaren själv, hans familj och släktingar i svart tusch på vit kartong. Det som visas är Sverige här och nu, men med långa trådar tillbaka genom seklerna. Hur hamnade vi här? När bestämde vi vad som är viktigt och vad som kan glömmas bort? När vände vi bort blicken från platserna och berättelserna som inte passar in i berättelsen om oss och vårt moderna samhälle? I utställningen Norrland–Stockholm tur och retur har Mats Jonsson valt ut serier och teckningar från sina senaste tolv år, som tillsammans med skisser och föremål blir till en samtida retrospektiv över en av våra mest envetna samtidsskildrare. Mats Jonsson (f. 1973) är uppvuxen i Bollstabruk och efter många år i Stockholm bor och arbetar han nu i Sandslån i Ådalen. Sedan 15-årsåldern har han skildrat sitt liv i tecknade serier och har givit ut sju självbiografiska serieromaner och fyra illustrerade barnböcker. Hans verk har även ställts ut många gånger och är flerfaldigt prisbelönta. Hans senaste bok När vi var samer blev 2021 den första serieromanen någonsin att Augustnomineras i den skönlitterära kategorin.

GIG – personen bakom appen

Röster inifrån gigekonomin

”Jag tror inte att man tänker så mycket på att det är en person bakom appen liksom.” Vi ser dem i många svenska städer nuförtiden. Ofta på cykel och med en stor ryggsäck med en företagslogga på ryggen, på väg att leverera mat någonstans. Men vilka är de? Vad tycker de om sitt jobb? I utställningen Gig – personen bakom appen får vi i text och bild följa personer som arbetar som matbud i den så kallade gigekonomin. Arbetets museum har i sin dokumentation intervjuat nio personer i Norrköping och Uppsala som är eller har varit matbud. I utställningen får vi höra matbudens egna röster i såväl korta som långa citat, ackompanjerade av fotografen Kevin Changs bilder från Norrköping, Uppsala och Stockholm.

Kort om gigekonomi:

Gigekonomi består av flera olika branscher där Arbetets museum valt att undersöka just matbud. Sammanfattningsvis kan gigarbete beskrivas som korta uppdrag som förmedlas via en app. Ibland är personen som utför arbete anställd hos ett företag, ibland ses hen som egenanställd. I vissa fall får arbetstagaren en timlön, i andra fall får hen enbart betalt för utfört uppdrag. De flesta gigföretagen i Sverige har inte kollektivavtal. Positiva aspekter som lyfts fram är att det är ett flexibelt jobb som är enkelt att både få och utföra. Bland de negativa aspekterna kan nämnas osäkra arbetsvillkor, riskfyllda arbetssituationer och otydlighet kring arbetsgivaransvar.

Om fotografen

Kevin Chang är utbildad på Nordens Fotoskola Biskops-Arnö. Han tog emot PFK:s stipendium “Årets Rookie” 2019. Under åren 2018 och 2020 visades Kevin Changs bilder på Arbetets museums Dokumentärfotosalong.

Ljud i utställningen

Östgötateatern tolkar intervjucitat från gigarbetare. Skådespelare från Östgötateatern, inläsning citat: Karl Sanner, Marika Strand, Agnes Matsdotter

Digitopia

Framtiden är här!

Vi står mitt i vår tids största förändring. Artificiell intelligens, robotar, autonoma system, digitalisering och automatisering – ny teknik är redan idag en stor del av våra liv. Men vad betyder den digitala utvecklingen för samhället och för oss som individer? I vår nya storsatsning Digitopia får du dyka ner i de stora framtidsfrågorna. Utställningen kretsar kring fyra teman – arbete, vardagsliv, vård och övervakning. Områden där tekniken har skapat bekvämligheter och underlättat på många sätt. Men ny teknik leder också till nya frågor. Hur påverkas jobben? Vad händer när gränsen mellan jobb och fritid blir otydlig? Var och när tycker vi att det är okej att robotar används? Hur mycket av våra liv är vi egentligen villiga att dela med oss av? Vem drar nytta av vad och på vems bekostnad? Digitopia är en efterföljare till de två succéutställningarna Industriland (invigdes 2007) och Framtidsland (vinnare av Årets utställning 2014). Utställningen produceras av Arbetets museum med finansiering av bland andra forskningsrådet Forte/Svenska ESF-rådet samt Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

Gig – personen bakom appen

I samband med skapandet av Digitopia har Arbetets museum gjort en dokumentation där vi intervjuar gigarbetare om deras erfarenheter. Syftet är att undersöka hur arbetsförhållanden och villkor ser ut i gigarbetarnas vardag. I Digitopia finns en utställningsdel som handlar om deras berättelser. Läs mer om utställningen här: Gig – personen bakom appen

Välkommen in i selfiestudion!

I Digitopia finns ett rum för tillfälliga utställningar: ”Noden”.  Där har vi just nu öppnat en selfiestudio. Här finns ringlampa, backdrops och rekvisita. Välkommen att kika in och testa! Selfiestudion är skapad i samarbete med influencern Shahad Jamal. Studion kommer att poppa upp i Noden med jämna mellanrum. Har du en utställningsidé med kopplingar till ny teknik? Då finns det möjlighet att ställa ut i Noden. Skriv till oss och presentera din utställningsidé: utstallningar@arbetetsmuseum.se  

Pengar!

Unga utforskar pengar och hållbarhet

I utställningen Pengar! utforskar ca 600 unga i åldrarna 14-26 år pengar i dåtid, nutid och framtid med inriktning på hållbarhet och klimatanpassning. Utifrån ett filosofiskt perspektiv och i dialog med vår samtid skapas konst, film, poddar och musik runt om i Sverige. Resultatet mynnar ut i en utställning som öppnar den 26 april 2022 på Arbetets museum samt en digital plattform och en hållbarhetsfond. Projektet beviljades finansiering av Allmänna Arvsfonden och drog igång mars 2020, precis vid utbrottet av pandemin. Där huvudprojektet Pengar! fokuserat på att ungdomar utforskar pengar som det komplexa fenomen det är, så medför den globala pandemin att ungdomars framtidsutsikter kan ha förändrats. Något som en ung etnolog utforskar i delprojektetet När kriser föder visioner. Föder klimatkrisen och pandemin en vilja att ställa om till ett mera hållbart samhälle? Och vad är det för yrken, normer och värderingar som behövs i omställningen?
”Pengar!” visas på Arbetets museum 26 april–18 december 2022 och går sedan ut på turné i landet. Utställningen är producerad av Arbetets museum och finansieras av Allmänna Arvsfonden. Delprojektet ”Pengar! – När kriser föder visioner” genomförs med stöd av Swedbank genom Sparbanksstiftelsen Alfa. En rad samarbetspartners deltar i projektet: Sensus studieförbund, Unga Hörselskadade, Fältbiologerna, KKV, Swedbank, Ekobanken, Teater K, Konstnärernas kollektiv verkstad, Institutionen för konst kultur och kommunikation i Malmö, Hupax, Changemakers Education och Stiftelsen jiddra inte. Stockholm Environment Institute har tidigare bidragit till projektet.

Lilla Arbetets

Ett helt våningsplan för barn & familj

Välkomna till Lilla Arbetets, ett helt våningsplan för barn och familj! Fri entré och öppet måndag–söndag kl. 10.00–16.30. Tänk på att barn alltid behöver ha en vuxen med sig i utställningen. Det är bara förskolor och andra grupper som behöver förboka sitt besök. För alla andra är det bara att titta in.  Boka gruppbesök Av med skorna och kliv in – äventyret kan börja! Smyg in i Magasinet och lyssna på ljud som försvunnit eller förändrats. Upptäck skogens skrymslen och vrår eller kryp långt in i den mörka gruvgången och hör berget prata. Ta tåget vidare till textilmaskinen som spottar ur sig kläder och göm er i en stor skjorta. Eller varför inte lasta båten full med varor och korsa världshaven. Skepp ohoj! Med på upptäcktsfärden finns kloka UppfinnarJohanna. Med Lilla Arbetets vill vi väcka nyfikenhet för arbetets och industrins historia i Sverige. Vi vill också berätta om alla spännande arbetslivsmuseer som finns runt om i landet. Kanske finns det ett guldkorn precis där du bor?

Bra att veta

Var? Plan 1, längst ner i museet För vem? För barn upp till ca 6 år tillsammans med vuxen Vad kostar det? Gratis, precis som övriga museet. Övrigt:
  • Barnvagnar får inte medtagas i utställningen, men barnvagnsparkering finns precis intill.
  • Ingen mat eller dryck får förtäras i utställningen. Precis utanför utställningen finns matsäcksrum och mikrovågsugnar, garderob, toaletter och skötbord.
  • Hela utställningen är skofri och under det kallare halvåret kan det bli kallt på golvet. Ta gärna med er tjockare strumpor eller innetofflor.
  • Handsprit finns i utställningen och på toaletterna direkt utanför. Måna om varandra – stanna hemma om du känner dig sjuk.
  • Lilla Arbetets stänger 16.30, en halvtimme innan övriga museet.

Jobblabb

Upptäck dina superkrafter!

Boka skolbesök Välkommen till Jobblabb – ett färgsprakande upptäckarlabb med fokus på arbetslivet. I Jobblabbs entré stämplar du in till spännande utmaningar. Labbet är format som en stad och på olika platser får du uppdrag och utmanas att använda olika superkrafter för att lösa uppgifterna. Genom att prova olika aktiviteter i utställningen får du syn på dina egna förmågor och var du kan ha nytta av dem. I utställningen träffar du riktiga Jobbhjältar som också har olika intressen och superhjälteförmågor. Finns det någon som liknar dig? Var kan dina superkrafter användas ute i arbetslivet? Nyfiken på Jobblabb för skolan? Läs mer och boka här
Utställningen Jobblabb är finansierad av forskningsstiftelsen Vinnova, Region Östergötland, följande kommuner i länet; Linköping, Norrköping, Motala, Mjölby, Finspång, Söderköping, Åtvidaberg, Valdemarsvik, Boxholm, Vadstena samt Ödeshög. Länsstyrelsen i Östergötland, Kommunal, IF Metall, Unionen, Holmen Paper AB, Siemens Industrial Turbomachinery AB, Toyota Material Handling och Jobba grönt. Över 280 barn och 100 lärare/rektorer/syvare från 7 skolor har medverkat som referenspersoner/grupper i framtagandet av utställningen Jobblabb. Arbetets museum har också samverkat med Region Östergötland, Linköpings Universitet, Holmen, Siemens, Toyota och Jobba grönt/Vreta Kluster i satsningen.

Magasinet

Lyssna på ljuden från förr

I dag är tystnad något sällsynt, vi har nästan alltid ljud omkring oss. Men har du tänkt på att många av de ljud som omger oss i dag är helt annorlunda från hur livet lät för tio, femtio eller hundra år sedan? Stig in i Magasinet och lyssna på ljuden från vårt förflutna. Du har säkert varit med om att ett ljud har väckt minnen som du inte visste att du bar på. Ljud kan också vara en nyckel till en annan tid som hjälper oss att förstå det förflutna. Hur höll vi kontakten med omvärlden och varandra före tv:n, mobiltelefonen och internet? Hur klarade vi hemarbetet utan tvättmaskin och dammsugare? Och hur har symaskinens utveckling bidragit till kvinnors frigörelse? I utställningen kan du lyssna på några av de viktiga ljud som bildat soundtrack till arbetsliv och vardag de senaste hundra åren. Vill du lyssna på fler ljud från det förflutna? Kanske ett ånglok, ett modem eller en demonstration från förr? Arbetets museum har tillsammans med fem andra museer i Europa samlat in ljud som har försvunnit eller är på väg att försvinna. Du hittar alla ljud på sajten Sounds Of Changes.

Arbetslivsmuseerna – Sveriges skattkista

I Magasinet visar vi en liten bråkdel av allt du kan uppleva hos Sveriges många arbetslivsmuseer. Runt om i landet finns omkring 1500 museer som arbetar – ofta ideellt – med att bevara och berätta om Sveriges arbetslivshistoria. På arbetslivsmuseerna finns berättelser om människor, deras liv och drömmar och om arbetets vardag men också om maskiner och teknik. De visar upp allt från skira spetsar till stora bruksmiljöer. I Magasinet presenterar vi varje år vinnarna av Årets Arbetslivsmuseum och Årets Arbetsmyra – två priser som syftar till att lyfta fram och tacka alla som arbetar på arbetslivsmuseer runt om i landet. Läs mer om Årets Arbetslivsmuseum och Årets Arbetsmyra På vår hemsida och i gratisappen Museiguide kan du söka efter arbetslivsmuseer nära dig. Ladda ner appen och upptäck smultronställena runt knuten! Kanske lär du dig nåt nytt om din egen orts historia? Google PlayApp Store

Gömda spår

Berättelsen om fabriken som blev ett museum

”Häromveckan så klämde ett av fruntimren här ett finger så illa att det gick av. Jo, så var det! Hon skulle torka rent en av maskinerna efter sitt skift med trassel som fastnat mellan två kugghjul – och vips så var fingret av. Förmannen, Herr Karlsson, virade om handen med en handduk och tog med henne till lasarettet. Hon är inte tillbaka ännu.”
Gömda spår är berättelsen om hur det var på den tiden då Arbetets museum var textilfabrik. Museibyggnaden, som kallas Strykjärnet i folkmun, stod klar 1917 och var från början ett väveri. Vid entrén till varje våningsplan på museet står stora gula trådrullar med filmer om husets historia. Lyssna på berättelserna och följ med på en resa i tid och rum, genom husets olika våningsplan och ett århundrade av historia. Du får möta människorna som arbetade här: arkitekten Folke Bensow, Hisspojken Harald och textilarbetarna själva – rullerskor, spolerskor, varperskor och dressare. De pekar ut gömda spår som finns kvar i huset än idag. Vad användes den telefonliknande mackapären i hissen till? Vad är de mystiska fläckarna i taket på våning 3? Och vad är egentligen ”Suckarnas gång”? Här får du svaren. ”Gömda spår” togs fram i samband med Strykjärnets 100-årsjubileum. Här kan du läsa mer om Strykjärnet och se historiska bilder på huset  

Historien om Alva

Utställning om Alva som i 35 år arbetade i vår byggnad Strykjärnet

I det gamla trapphuset kan du följa berättelsen om rullerskan Alva Carlsson som arbetade 35 år i Strykjärnet, 1927-1962. Alva föddes 1906 i en fattig familj på Vikbolandet. Som 16-åring flyttade hon in till staden för att börja arbeta på Strykjärnet. Vad var det för arbete som mötte henne? Vad var det för miljö hon lämnade? Alva arbetade ända fram till pensionen inom textilindustrin. Den här utställningen handlar om hennes liv.

Vad skulle EWK sagt?

EWK, miljön och klimatet

“No one will protect what they don't care about; and no one will care about what they have never experienced”

David Attenborough

Den 23 september 2019 höll Greta Thunberg ett tal inför alla världens ledare under FN:s klimattoppmöte i New York. Greta, som sedan hösten 2018 valt att skolka från skolan och sätta sig utanför Sveriges riksdag, med sin handskrivna skylt om skolstrejk för klimatet. I dag upprepar Sir David Attenborough samma sak, med en 93-årings patos, i sitt vittnesmål om den planet vi alla lever på och delar ansvar för. Hur skulle EWK ha reagerat på Gretas tal och Sir Davids vittnesmål? Skulle han varit tidningarnas utsände i New York? Hade han fått åka med på resorna till våra smältande poler? Ingen vet. Det vi i stället får göra är att vända tillbaka till vårt arkiv. Se hur han kommenterade lokala och globala frågor genom 50 års tecknande för tidningar och mediehus över hela världen. Frågor som rört miljö, klimat, jordens resurser och vår alldeles enastående vackra natur. Kanske kan hans bilder inspirera oss och ge oss kraft att vända utvecklingen? Ett är säkert: även om de skapats för decennier sedan fortsätter de att lära oss om vår gemensamma planet och om människorna som bebor den.
Illustrationer: Ewert Karlsson