Aktuella utställningar

I natt jag drömde…

EWK: en tecknare i fredens tjänst

Vi har levt i en terrorbalans i många år nu och situationen har bara förvärrats. En hel värld känner oro och maktlöshet. Ibland känns det som om vi lever på en jord som är en tidsinställd mina. Den enda ljuspunkten är att fredsrörelsen vinner fler och fler anhängare. I framtiden kanske deras budskap når fram till supermakternas ledare. Men det måste då vara inom en snar framtid, innan det är för sent.

– EWK, 1984

När vi bläddrar bland EWK:s teckningar är det tydligt att hoppet om fred alltid har funnits i världen. Men vägen mot målet har dessvärre inte alltid varit rak. Vissa makthavare har brutit sina överenskommelser om fred kort efter att de mottagit Nobels fredspris. Andra har ena stunden förhandlat om fredliga lösningar, för att sedan snabbt överge tidigare samarbetsparter. Genom EWK:s kraftfulla linje kastas vi rakt in i händelser som fått världen att hålla andan av rädsla. Samma värld som också sett avtal formas kring fred och nedrustning. Berättelserna är många om människors oförmåga att enas. Men är det något vi kan ta med oss från EWK och hans bildvärld, så är det att fred på jorden är möjligt.

Om konstnären

Ewert Karlsson (1918-2004), känd under signaturen EWK, föddes i torpet Rävbrinken utanför Söderköping. Han är Sveriges genom tiderna mest kända politiska illustratör. Han inledde yrkeslivet som lantbrukare men blev snart upptäckt som den skickliga tecknare han var. 1951 slog hans dröm in och flytten gick till Stockholm där han inledde en karriär som yrkestecknare. EWK är mest känd för sina satirteckningar i tidningarna Aftonbladet och Land men har även publicerats i prestigefyllda internationella tidningar såsom as Le Monde, Der Spiegel, The Observer och The New York Times. Han utsågs vid ett flertal gånger till världsmästare i sin genre. EWK är representerad på många museer runt om i världen.  

USA ut ur Vietnam

EWK om kriget och proteströrelsen

”Att tala öppet för fred inom förläggningen är farligt för det kan sprida sig, säger en Pentagon-överste som har hand om disciplinproblemen.”

– Dieter Strand (”Ett år med Nixon”, 1969)

Som en pendang till utställningen I natt jag drömde… visar vi 12 originalbilder tecknade av EWK mellan 1966 och 1975. De skildrar det omskakande decennium då USAs roll i Vietnamkriget var på allas läppar. Militärfängelserna i USA fylldes med protesterande soldater. Krigsrättegångarna dömde ut fleråriga fängelsestraff för försök till protester mot livet i armén eller kriget i Vietnam. 1973 drog sig USA ut ur Vietnam. Bara två år senare tog de nordvietnamesiska styrkorna det sydvietnamesiska territoriet och bildade en kommunistisk stat.

OM KONSTNÄREN

Ewert Karlsson (1918-2004), känd under signaturen EWK, föddes i torpet Rävbrinken utanför Söderköping. Han är Sveriges genom tiderna mest kända politiska illustratör. Han inledde yrkeslivet som lantbrukare men blev snart upptäckt som den skickliga tecknare han var. 1951 slog hans dröm in och flytten gick till Stockholm där han inledde en karriär som yrkestecknare. EWK är mest känd för sina satirteckningar i tidningarna Aftonbladet och Land men har även publicerats i prestigefyllda internationella tidningar såsom as Le Monde, Der Spiegel, The Observer och The New York Times. Han utsågs vid ett flertal gånger till världsmästare i sin genre. EWK är representerad på många museer runt om i världen.

GIG – personen bakom appen

Röster inifrån gigekonomin

”Jag tror inte att man tänker så mycket på att det är en person bakom appen liksom.” Vi ser dem i många svenska städer nuförtiden. Ofta på cykel och med en stor ryggsäck med en företagslogga på ryggen, på väg att leverera mat någonstans. Men vilka är de? Vad tycker de om sitt jobb? I utställningen Gig – personen bakom appen får vi i text och bild följa personer som arbetar som matbud i den så kallade gigekonomin. Arbetets museum har i sin dokumentation intervjuat nio personer i Norrköping och Uppsala som är eller har varit matbud. I utställningen får vi höra matbudens egna röster i såväl korta som långa citat, ackompanjerade av fotografen Kevin Changs bilder från Norrköping, Uppsala och Stockholm.

Kort om gigekonomi:

Gigekonomi består av flera olika branscher där Arbetets museum valt att undersöka just matbud. Sammanfattningsvis kan gigarbete beskrivas som korta uppdrag som förmedlas via en app. Ibland är personen som utför arbete anställd hos ett företag, ibland ses hen som egenanställd. I vissa fall får arbetstagaren en timlön, i andra fall får hen enbart betalt för utfört uppdrag. De flesta gigföretagen i Sverige har inte kollektivavtal. Positiva aspekter som lyfts fram är att det är ett flexibelt jobb som är enkelt att både få och utföra. Bland de negativa aspekterna kan nämnas osäkra arbetsvillkor, riskfyllda arbetssituationer och otydlighet kring arbetsgivaransvar.

Om fotografen

Kevin Chang är utbildad på Nordens Fotoskola Biskops-Arnö. Han tog emot PFK:s stipendium “Årets Rookie” 2019. Under åren 2018 och 2020 visades Kevin Changs bilder på Arbetets museums Dokumentärfotosalong.

Ljud i utställningen

Östgötateatern tolkar intervjucitat från gigarbetare. Skådespelare från Östgötateatern, inläsning citat: Karl Sanner, Marika Strand, Agnes Matsdotter

Dokumentär­fotosalong 2022

Höstens stora fotohändelse

Höstens stora fotohändelse är tillbaka! Möt 38 fotografers berättelser i Dokumentärfotosalong 2022. Varje människas liv är värt att berätta om. Dokumentärfotosalongen är en plats för just detta. Här möter du bildberättelser av fotografer från hela Sverige. Alla över 18 år kan söka till salongen – professionella och studenter såväl som amatörfotografer. Årets tema för salongen är ”Fortsättning följer”. Temat har som vanligt valts ut bland förslag från museibesökarna. ”Vi fick in många bra temaförslag men ”Fortsättning följer” tycker vi fångar något i samtiden. Vi befinner oss i en osäker tid och ingen kan veta hur framtiden blir. Att mötas kring människors berättelser blir då ännu viktigare för att göra samtiden begriplig och hålla hoppet levande om en ljusare framtid.”

Johanna Haverlind, utställningschef Arbetets museum

Under utställningens visningsperiod utses tre stipendiater som erhåller 5 000 kronor vardera utifrån tre kategorier: Juryns pris för bästa bild, Juryns pris för bästa bild utifrån temat och Publikens pris för bästa bild. Stipendiaterna offentliggörs under v47–48 här på vår hemsida och i våra sociala kanaler. Håll utkik! Utställningen Dokumentärfotosalong 2022 visas på Arbetets museum 3 september 2022–5 februari 2023.

Årets jury

Ikram Abdulkadir, fotograf, vinnare av Arbetets museums Dokumentärfotopris 2021 Petter Engman, fotograf, Västerbottens museum Johanna Haverlind, utställningschef och juryns ordförande, Arbetets museum  

Antagna fotografer till Dokumentärfotosalong 2022

Aleksander Kidvall Alexandra Bengtsson Anders Steiner Antonia Sehlstedt Bezav Mahmod Cia Kanthi Daniel Larsson Eva Centergren Fanny Jansson Frederick Miller Genia Bennet Snickars Hampus Andersson Jack Mikrut Jari Peltonen Jessica Segerberg Johanna Sundström Johanna Wass Jonas Dahlström Karin Thoring Leonard Vincent Rode Linnéa Tammerås Lisa Cowling Magnus Wahman Malin Lövkvist Natalia Medina Oscar Olsson Rasmus Walldén Saga Samuelsdotter Sara Granholm Staffan Ellqvist Stefan Hessman Tim Aro Tomas Holmqvist Tommy Lie Troy Enekvist Ulf Isacson Vanessa Wall Viktor Aronsson  
Foto: 1. ”Balhukali” av Troy Enekvist. 2. ”Mötet” av Tomas Holmqvist. 3. ”People not profit” av Natalia Medina. 4. ”Träna” av Johanna Wass. 5. ”Kvinnodagen i 'Folkrepubliken Donetsk'” av Hampus Andersson. 6. ”Kärlek i mina armar” av Aleksander Kidvall.

Digitopia

Framtiden är här!

Vi står mitt i vår tids största förändring. Artificiell intelligens, robotar, autonoma system, digitalisering och automatisering – ny teknik är redan idag en stor del av våra liv. Men vad betyder den digitala utvecklingen för samhället och för oss som individer? I vår nya storsatsning Digitopia får du dyka ner i de stora framtidsfrågorna. Utställningen kretsar kring fyra teman – arbete, vardagsliv, vård och övervakning. Områden där tekniken har skapat bekvämligheter och underlättat på många sätt. Men ny teknik leder också till nya frågor. Hur påverkas jobben? Vad händer när gränsen mellan jobb och fritid blir otydlig? Var och när tycker vi att det är okej att robotar används? Hur mycket av våra liv är vi egentligen villiga att dela med oss av? Vem drar nytta av vad och på vems bekostnad? Digitopia är en efterföljare till de två succéutställningarna Industriland (invigdes 2007) och Framtidsland (vinnare av Årets utställning 2014). Utställningen produceras av Arbetets museum med finansiering av bland andra forskningsrådet Forte/Svenska ESF-rådet samt Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

Gig – personen bakom appen

I samband med skapandet av Digitopia har Arbetets museum gjort en dokumentation där vi intervjuar gigarbetare om deras erfarenheter. Syftet är att undersöka hur arbetsförhållanden och villkor ser ut i gigarbetarnas vardag. I Digitopia finns en utställningsdel som handlar om deras berättelser. Läs mer om utställningen här: Gig – personen bakom appen

Ta plats i Noden!

I Digitopia finns ett rum för tillfälliga utställningar: ”Noden”. Har du en utställningsidé med kopplingar till ny teknik? Då finns det möjlighet att ställa ut i Noden. Skriv till oss och presentera din utställningsidé: utstallningar@arbetetsmuseum.se

Lilla Arbetets

Ett helt våningsplan för barn & familj

Välkomna till Lilla Arbetets, ett helt våningsplan för barn och familj! Fri entré och öppet måndag–söndag kl. 10.00–16.30. Tänk på att barn alltid behöver ha en vuxen med sig i utställningen. Det är bara förskolor och andra grupper som behöver förboka sitt besök. För alla andra är det bara att titta in.  Boka gruppbesök Av med skorna och kliv in – äventyret kan börja! Smyg in i Magasinet och lyssna på ljud som försvunnit eller förändrats. Upptäck skogens skrymslen och vrår eller kryp långt in i den mörka gruvgången och hör berget prata. Ta tåget vidare till textilmaskinen som spottar ur sig kläder och göm er i en stor skjorta. Eller varför inte lasta båten full med varor och korsa världshaven. Skepp ohoj! Med på upptäcktsfärden finns kloka UppfinnarJohanna. Med Lilla Arbetets vill vi väcka nyfikenhet för arbetets och industrins historia i Sverige. Vi vill också berätta om alla spännande arbetslivsmuseer som finns runt om i landet. Kanske finns det ett guldkorn precis där du bor?

Bra att veta

Var? Plan 1, längst ner i museet För vem? För barn upp till ca 6 år tillsammans med vuxen Vad kostar det? Gratis, precis som övriga museet. Övrigt:
  • Barnvagnar får inte medtagas i utställningen, men barnvagnsparkering finns precis intill.
  • Ingen mat eller dryck får förtäras i utställningen. Precis utanför utställningen finns matsäcksrum och mikrovågsugnar, garderob, toaletter och skötbord.
  • Hela utställningen är skofri och under det kallare halvåret kan det bli kallt på golvet. Ta gärna med er tjockare strumpor eller innetofflor.
  • Handsprit finns i utställningen och på toaletterna direkt utanför. Måna om varandra – stanna hemma om du känner dig sjuk.
  • Lilla Arbetets stänger 16.30, en halvtimme innan övriga museet.

Jobblabb

Upptäck dina superkrafter!

Boka skolbesök Välkommen till Jobblabb – ett färgsprakande upptäckarlabb med fokus på arbetslivet. I Jobblabbs entré stämplar du in till spännande utmaningar. Labbet är format som en stad och på olika platser får du uppdrag och utmanas att använda olika superkrafter för att lösa uppgifterna. Genom att prova olika aktiviteter i utställningen får du syn på dina egna förmågor och var du kan ha nytta av dem. I utställningen träffar du riktiga Jobbhjältar som också har olika intressen och superhjälteförmågor. Finns det någon som liknar dig? Var kan dina superkrafter användas ute i arbetslivet? Nyfiken på Jobblabb för skolan? Läs mer och boka här
Utställningen Jobblabb är finansierad av forskningsstiftelsen Vinnova, Region Östergötland, följande kommuner i länet; Linköping, Norrköping, Motala, Mjölby, Finspång, Söderköping, Åtvidaberg, Valdemarsvik, Boxholm, Vadstena samt Ödeshög. Länsstyrelsen i Östergötland, Kommunal, IF Metall, Unionen, Holmen Paper AB, Siemens Industrial Turbomachinery AB, Toyota Material Handling och Jobba grönt. Över 280 barn och 100 lärare/rektorer/syvare från 7 skolor har medverkat som referenspersoner/grupper i framtagandet av utställningen Jobblabb. Arbetets museum har också samverkat med Region Östergötland, Linköpings Universitet, Holmen, Siemens, Toyota och Jobba grönt/Vreta Kluster i satsningen.

Magasinet

Lyssna på ljuden från förr

I dag är tystnad något sällsynt, vi har nästan alltid ljud omkring oss. Men har du tänkt på att många av de ljud som omger oss i dag är helt annorlunda från hur livet lät för tio, femtio eller hundra år sedan? Stig in i Magasinet och lyssna på ljuden från vårt förflutna. Du har säkert varit med om att ett ljud har väckt minnen som du inte visste att du bar på. Ljud kan också vara en nyckel till en annan tid som hjälper oss att förstå det förflutna. Hur höll vi kontakten med omvärlden och varandra före tv:n, mobiltelefonen och internet? Hur klarade vi hemarbetet utan tvättmaskin och dammsugare? Och hur har symaskinens utveckling bidragit till kvinnors frigörelse? I utställningen kan du lyssna på några av de viktiga ljud som bildat soundtrack till arbetsliv och vardag de senaste hundra åren. Vill du lyssna på fler ljud från det förflutna? Kanske ett ånglok, ett modem eller en demonstration från förr? Arbetets museum har tillsammans med fem andra museer i Europa samlat in ljud som har försvunnit eller är på väg att försvinna. Du hittar alla ljud på sajten Sounds Of Changes.

Arbetslivsmuseerna – Sveriges skattkista

I Magasinet visar vi en liten bråkdel av allt du kan uppleva hos Sveriges många arbetslivsmuseer. Runt om i landet finns omkring 1500 museer som arbetar – ofta ideellt – med att bevara och berätta om Sveriges arbetslivshistoria. På arbetslivsmuseerna finns berättelser om människor, deras liv och drömmar och om arbetets vardag men också om maskiner och teknik. De visar upp allt från skira spetsar till stora bruksmiljöer. I Magasinet presenterar vi varje år vinnarna av Årets Arbetslivsmuseum och Årets Arbetsmyra – två priser som syftar till att lyfta fram och tacka alla som arbetar på arbetslivsmuseer runt om i landet. Läs mer om Årets Arbetslivsmuseum och Årets Arbetsmyra På vår hemsida och i gratisappen Museiguide kan du söka efter arbetslivsmuseer nära dig. Ladda ner appen och upptäck smultronställena runt knuten! Kanske lär du dig nåt nytt om din egen orts historia? Google PlayApp Store

Gömda spår

Berättelsen om fabriken som blev ett museum

”Häromveckan så klämde ett av fruntimren här ett finger så illa att det gick av. Jo, så var det! Hon skulle torka rent en av maskinerna efter sitt skift med trassel som fastnat mellan två kugghjul – och vips så var fingret av. Förmannen, Herr Karlsson, virade om handen med en handduk och tog med henne till lasarettet. Hon är inte tillbaka ännu.”
Gömda spår är berättelsen om hur det var på den tiden då Arbetets museum var textilfabrik. Museibyggnaden, som kallas Strykjärnet i folkmun, stod klar 1917 och var från början ett väveri. Vid entrén till varje våningsplan på museet står stora gula trådrullar med filmer om husets historia. Lyssna på berättelserna och följ med på en resa i tid och rum, genom husets olika våningsplan och ett århundrade av historia. Du får möta människorna som arbetade här: arkitekten Folke Bensow, Hisspojken Harald och textilarbetarna själva – rullerskor, spolerskor, varperskor och dressare. De pekar ut gömda spår som finns kvar i huset än idag. Vad användes den telefonliknande mackapären i hissen till? Vad är de mystiska fläckarna i taket på våning 3? Och vad är egentligen ”Suckarnas gång”? Här får du svaren. ”Gömda spår” togs fram i samband med Strykjärnets 100-årsjubileum. Här kan du läsa mer om Strykjärnet och se historiska bilder på huset  

Historien om Alva

Utställning om Alva som i 35 år arbetade i vår byggnad Strykjärnet

I det gamla trapphuset kan du följa berättelsen om rullerskan Alva Carlsson som arbetade 35 år i Strykjärnet, 1927-1962. Alva föddes 1906 i en fattig familj på Vikbolandet. Som 16-åring flyttade hon in till staden för att börja arbeta på Strykjärnet. Vad var det för arbete som mötte henne? Vad var det för miljö hon lämnade? Alva arbetade ända fram till pensionen inom textilindustrin. Den här utställningen handlar om hennes liv.