Rösträtt för kvinnor

Rösträtt för kvinnor

15 juni‒3 november 2019



1919 tog Sveriges riksdag beslut om allmän och lika rösträtt för kvinnor. På hösten 1921 fick svenska kvinnor rösta för första gången. Det krävdes en lång och envis kamp innan lagen ändrades. Hur gick det till när svenska kvinnor fick rösträtt? Hur såg kampen ut? Vilka kämpade?

När kampen började i slutet av 1800-talet var det många kvinnor som aldrig tänkt på att de borde ha rösträtt. I flera hundra år hade kvinnor inte fått bestämma över sig själva. De var omyndiga. Männen hade styrt det mesta i samhället. De hade levt i en tid då de flesta på allvar trodde på att alla män var smartare än kvinnor. Att deras hjärnor var annorlunda. Männen var bättre på att bestämma, och kvinnor skulle lyda. Det var en galen tanke. Det hade vissa redan sagt, men det tog lång tid innan det blev någon förändring.

Sara Teleman bjuder oss på jordnära och humoristiska porträtt av framträdande personer som kämpat för kvinnors rösträtt i Sverige och världen. De vars förtjänst det är att alla svenska kvinnor idag har rätt att rösta till riksdagen. Här får vi lära känna rösträttskampens egna idoler; Betty Pettersson, första kvinnan med akademiska examen i Sverige. Emilie Rathou som 1 maj 1891 blev den första svenska kvinnan som talade för en publik om kvinnors rösträtt. Och Kata Dahlström, arbetarrörelsens mest populära talare. Och vi får möta några av de män som oförtrutet kämpade för kvinnornas rättigheter, trots att förslagen fick nej efter nej efter nej.

Utställningen Rösträtt för kvinnor är baserad på Sara Telemans bok med samma namn, utgiven på LL Förlag. Med tydlig berättarröst och texter skrivna på lättläst svenska tillgängliggör Sara Teleman ett ganska svårgripbart och långdraget förlopp i den svenska demokratins historia.

Utställningen Rösträtt för kvinnor visas på Arbetets museum 15 juni‒3 november 2019.

Vernissage: Lördag 15 juni kl. 14.00–15.30 på Arbetets museum, plan 3. Vernissageprogram | Facebook
1919 tog Sveriges riksdag beslut om allmän och lika rösträtt för kvinnor. På hösten 1921 fick svenska kvinnor rösta för första gången. Det krävdes en lång och envis kamp innan lagen ändrades. Hur gick det till när svenska kvinnor fick rösträtt? Hur såg kampen ut? Vilka kämpade?

När kampen började i slutet av 1800-talet var det många kvinnor som aldrig tänkt på att de borde ha rösträtt. I flera hundra år hade kvinnor inte fått bestämma över sig själva. De var omyndiga. Männen hade styrt det mesta i samhället. De hade levt i en tid då de flesta på allvar trodde på att alla män var smartare än kvinnor. Att deras hjärnor var annorlunda. Männen var bättre på att bestämma, och kvinnor skulle lyda. Det var en galen tanke. Det hade vissa redan sagt, men det tog lång tid innan det blev någon förändring.

Sara Teleman bjuder oss på jordnära och humoristiska porträtt av framträdande personer som kämpat för kvinnors rösträtt i Sverige och världen. De vars förtjänst det är att alla svenska kvinnor idag har rätt att rösta till riksdagen. Här får vi lära känna rösträttskampens egna idoler; Betty Pettersson, första kvinnan med akademiska examen i Sverige. Emilie Rathou som 1 maj 1891 blev den första svenska kvinnan som talade för en publik om kvinnors rösträtt. Och Kata Dahlström, arbetarrörelsens mest populära talare. Och vi får möta några av de män som oförtrutet kämpade för kvinnornas rättigheter, trots att förslagen fick nej efter nej efter nej.

Utställningen Rösträtt för kvinnor är baserad på Sara Telemans bok med samma namn, utgiven på LL Förlag. Med tydlig berättarröst och texter skrivna på lättläst svenska tillgängliggör Sara Teleman ett ganska svårgripbart och långdraget förlopp i den svenska demokratins historia.

Utställningen Rösträtt för kvinnor visas på Arbetets museum 15 juni‒3 november 2019.

Vernissage: Lördag 15 juni kl. 14.00–15.30 på Arbetets museum, plan 3. Vernissageprogram | Facebook

Aktuella utställningar

Visning med guide
Gå på egen hand

Vill du boka en visning av någon av våra utställningar? Gör visningsförfrågan