EWK och Kalla kriget

EWK och Kalla kriget

14/9 2015-6/3 2016



Kvart över åtta morgonen 6 augusti 1945 fällde USA en atombomb över japanska staden Hiroshima. Det var första gången det nya vapnet användes. Hundratusen människor dog det första dygnet. Än idag skördar den farliga strålningen som spreds offer där och i Nagasaki som också bombades.

När nyheterna om förödelsen från bomberna spreds vaknade världen upp till en ny skräck. Freden efter andra världskriget blev inget slut på upprustning och hotade befolkningar. Istället blev det starten till ett kallt krig mellan stormakterna USA och Sovjetunionen. De började bygga mängder med nya kärnvapen i kampen om världsherravälde.

EWK fångade rädslan för ett förödande krig i många bilder, bland annat i Aftonbladet där han började teckna 1967 och förblev trogen som flitig medarbetare i nära 30 år. Med sin penna och skarpa blick fångade han samtidens världspolitik med kärnvapenhot och terrorbalans där stormakternas enorma vapenlager neutraliserade varandra. Inget av länderna vågade attackera eftersom den andra sidan hotade att svara med samma mynt.

För att begränsa risken för ett kärnvapenkrig – och inte minst behålla övertaget mot övriga världen – slöt USA och Sovjetunionen ett icke-spridningsavtal. Kärnvapen skulle inte spridas till andra länder. Stormakterna möttes också och förhandlade för att minska sina stora och dyra lager med kärnvapen. Ett toppmöte var Helsingforskonferensen om respekt för andra stater och mänskliga rättigheter. EWK bevakade det 1975 för Aftonbladet och tecknade tidens ledare vid förhandlingsbordet.

Under 1980-talet blev det för dyrt för Sovjetunionen att hänga med i kapprustningen. Det öppnade för avspänning och upptinade relationer i det kalla kriget på 1990-talet. Stora mängder kärnvapen började skrotas och världen kunde andas ut en aning. Men än idag finns tusentals atombomber laddade och klara att användas. Hotet om att någon ska rikta vapnet mot oskyldiga människor igen finns kvar 70 år efter Hiroshima.
Kvart över åtta morgonen 6 augusti 1945 fällde USA en atombomb över japanska staden Hiroshima. Det var första gången det nya vapnet användes. Hundratusen människor dog det första dygnet. Än idag skördar den farliga strålningen som spreds offer där och i Nagasaki som också bombades.

När nyheterna om förödelsen från bomberna spreds vaknade världen upp till en ny skräck. Freden efter andra världskriget blev inget slut på upprustning och hotade befolkningar. Istället blev det starten till ett kallt krig mellan stormakterna USA och Sovjetunionen. De började bygga mängder med nya kärnvapen i kampen om världsherravälde.

EWK fångade rädslan för ett förödande krig i många bilder, bland annat i Aftonbladet där han började teckna 1967 och förblev trogen som flitig medarbetare i nära 30 år. Med sin penna och skarpa blick fångade han samtidens världspolitik med kärnvapenhot och terrorbalans där stormakternas enorma vapenlager neutraliserade varandra. Inget av länderna vågade attackera eftersom den andra sidan hotade att svara med samma mynt.

För att begränsa risken för ett kärnvapenkrig – och inte minst behålla övertaget mot övriga världen – slöt USA och Sovjetunionen ett icke-spridningsavtal. Kärnvapen skulle inte spridas till andra länder. Stormakterna möttes också och förhandlade för att minska sina stora och dyra lager med kärnvapen. Ett toppmöte var Helsingforskonferensen om respekt för andra stater och mänskliga rättigheter. EWK bevakade det 1975 för Aftonbladet och tecknade tidens ledare vid förhandlingsbordet.

Under 1980-talet blev det för dyrt för Sovjetunionen att hänga med i kapprustningen. Det öppnade för avspänning och upptinade relationer i det kalla kriget på 1990-talet. Stora mängder kärnvapen började skrotas och världen kunde andas ut en aning. Men än idag finns tusentals atombomber laddade och klara att användas. Hotet om att någon ska rikta vapnet mot oskyldiga människor igen finns kvar 70 år efter Hiroshima.

Aktuella utställningar