Fokus är perioden 1930-1980. Det är då industrinationen Sverige skapas och välfärdslandet utvecklas. Vi har sökt spår i dagens samhälle för att förstå hur Sverige blev modernt. I utställningen väver vi samman enskilda människors minnen med de stora frågorna inom politik och ekonomi från perioden.

Vill du boka en guidad visning av denna utställning?
Använd länken längst ner på sidan!

Utställningens sex delar

1.Löpande bandet – både tema och formhändelse
En bärande del av utställningen utgörs av ett 160 meter långt löpande band. Där blandas vardagsföremål, innovationer och artefakter och placeras i kronologisk ordning. Föremålen används som tidsmarkörer, för att genom sin placering i rätt tidsålder ge en tydlig topografi för varje decennium. Vi kan se hur de ingår i en gemensam historia oavsett om det är en mjölkförpackning eller ett par skor. Föremålen till det löpnade bandet har samlats in via museets första föremålsinsamling. Allmänheten har uppmants att skänka föremål som kännetecknar perioden – både vardagsföremål och arbetsredskap - som fått dem att känna sig moderna eller som betytt mycket.

2. Arenan
Arenan är tänkt att vara en plats för möten i tid och rum. Här presenteras vardagens ikoner: Bilen, Kylskåpet, Tvättmaskinen, Tv-n och Dammsugaren. Dessa artefakter utgjorde de stora beståndsdelarna för det moderna livet i Folkhemmet. Med hjälp av ett stort antal storbildprojektorer skapas ett jättelikt bildspel - från golv till tak - cirka 4 meter högt och 25 meter brett där vi levandegör Industriland – när Sverige blev modernt. Från Arenan har besökaren en överblick över hela utställningen, det  löpande bandet och de elva temarummen som finns på ömse sidor om Arenan.

3. De 1 300 arbetslivsmuseerna i Sverige
Idag berättas den svenska företags- och industrihistorien i hög grad på något av de 1300 arbetslivsmuseer som vi har i landet. Ett arbetslivsmuseum präglas av att det drivs av frivilligkrafter och behandlar den lokala ortens industrihistoria. Arbetets museum är ett nav i denna nya folkrörelse. Vi har i utställningen Industriland – när Sverige blev modernt skapat en plats där arbetslivsmuseerna presenteras.

4. Temarummen
Utställningens kärna utgörs av ett tiotal temarum där industrilandet Sverige presenteras. I varje temarum har vi gått ut och träffat personer som varit med under denna epok och som ger sin bild av skeendet. Genom att lyssna på Inga-Barbro som blev utsatt för tvångssterilisering pga av sin epilepsi, berättar vi om hur denna tids nyutvecklade sociala ingenjörskonst såg ut i verkligheten. Under exempelvis temat Barn i Industriland har vi lyssnat på sex personer som minns hur deras liv såg ut: Hur man såg på familjen, hur samhället grep in och såg till att barnen borstade tänderna och mycket mer.

De elva temarummen är :
1. Arbeta i Industriland   
2. Bo o Leva i Industriland
3. Barn i Industriland
4. Visioner i Industriland
5. Kris i Industriland
6. Konsumtion i Industriland
7. Entreprenör i Industriland
8. Makt i Industriland
9. Fritid i Industriland
10. Framtid i Industriland
11. Världen i Industriland

5. Biografen
1900-talets främsta medium var i hög grad filmen. I Industriland visar vi film under begreppet ”Motfilm”, eller film mot film. I biografen visas två filmer samtidigt där den ena, huvudfilmen som beskriver ett ämne utifrån den propagandistiska synvinkeln, möter en motfilm som projiceras på de andra väggarna i biografen. På det sättet vill vi visa att alla idéer skaver mot någon annan uppfattning.

6. Dansbanan
Vi har byggt en dansbana där man kan välja att dansa till 100 hits från 1930 till 1980 och som en hjälp på traven har vi lagt danssteg till fem olika dansstilar, en dans för varje decennium.